Vi har börjat flytta in i nya studiolokalen så nu hoppas jag på kurser och fotosessioner igen som skall bli så roligt!
Alla fotointresserade kommer bjudas in på öppet hus vid tillfälle när vi kommit i ordning. Då kan man få sitt porträtt taget och se lite hur en fotostudio kan fungera.
Jag är fascinerad av de vetenskapliga framgångarna som man haft när det gäller forskning på smaker. Särskilt då våra smaklökar, eller receptorer i munnen, som i mitt tycke är något alldeles speciellt. Jämfört med vårat sinne för lukt är smaken väldigt annorlunda, både till sina receptorer men också hur det behandlas i hjärnan. De arbetar dock samman för att skapa smakupplevelsen när vi äter mat, vilket är intressant i sig men inte unikt, även konsistens, temperatur och många andra saker är viktiga för vår smakupplevelse.
Men vetenskapsmännen som forskar på detta är intresserade i den rena formen av smak, dess minsta beståndsdel, vad som triggar en viss typ av receptor, hur många typer av receptorer det faktiskt finns och hur de påverkar oss, varför de har utvecklats och så vidare.
I dag finns följande grundsmaker; bittert, surt, sött, salt och umami. Umami lärde jag mig inget om i småskolan när man tittade på detta men det har man konstaterat att det finns en speciell grupp med receptorer för, en helt ny sorts smaklökar att utforska.
Umami finns i kött, svamp, lagrad ost och natriumglutamat (en vanlig smakförstärkare av just den anledningen). Natriumglutamat är Umami i dess rena form egentligen och förekommer naturligt i många livsmedel. Alla dessa olika smaklökar är kopplade till en uppsättning gener hos människan och det förekommer en stor varians bland dem vilket kan till viss del förklara att människor har olika smak. Vissa gener aktiveras också med ålder vilket kan förklara varför barn och vuxna har olika smak, umami verkar vara en smak som börjar uppskattas senare i livet medan sura karameller uppskattas mycket av yngre barn.
Våra smaker har ett evolutionärt perspektiv, de har utvecklats för att hjälpa oss att avgöra när maten är ätlig eller otjänlig. Det är inte på något vis ett säkert system och det krävs dessutom mycket övning men troligen kunde våra förfäder på jägar-vandrar-stadiet ofta avgöra om en växt var giftig genom dess bitterhet (alkaloider är ofta väldigt bittra och används av plantor som insekticider varav några är väldigt farliga för människan och andra har en kraftig påverkan av oss).
När det gäller luktsinnet har vi ungefär 300 aktiva gener och ca 700 som varit aktiva tidigare under vår evolutionära bakgrund men inte tydligt används längre. Hundar och katter har betydligt fler sådana som är fortfarande aktiva och kanske har de också andra smaker än vi har. De verkar åtminstone ganska bra på att avgöra om mat är ätlig eller ej.
Det finns också många andra receptorer på vår tunga, inte alla har direkt med smak att göra. Exempelvis har vi en receptor som aktiveras om vi stoppar mat eller dryck i munnen varmare än 43 grader. Vi bränner oss någonstans runt 50 grader vilket gör att vi varnas när maten närmar sig den temperatur där det finns risk att vi skållar oss i munnen. En annan temperaturreceptor aktiveras när maten är under 26 grader, vetenskapsmännen är osäker på nyttan med denna men den finns där på tungan. Den har även hittats hos ormar som verkar använda den för att undvika gräsbränder, hos dem aktiveras samma receptor av infraröd strålning med en temperatur över 26 grader.
Det finns också receptorer som aktiveras av särskilt skarpa smaker som pepparrot, vitlök eller brysselkål. Hos andra djur aktiveras den av temperatureröver 26 grader (men inte hos människan). En hel del av dessa märkliga receptorer knyter rakt in i vårt smärtförnimmelsesystem och människan verkar gilla att kittla dessa receptorer lite extra.
En intressant grupp ämnen är capsaiciner som finns i paprikaväxter och chilifrukter och som kan vara mycket starka. Denna grupp ämnen aktiverar även våra värmereceptorer och det medför att vi talar om ”hetta” hos dessa typer av födoämnen.
Under ganska många år har jag retat mig på kvitton som skrivs ut på termoskrivare. De bleknar snabbt, tål inte lagring i rumstemperatur och kommer de i närheten av t.ex. t-röd eller vissa andra lösningsmedel så blir de svarta omedelbart.
Anledningen är att de flesta kvitton skrivs som termotransfer på papper känsligt för värme. Då kan man enkelt göra en infraröd laser att skriva med som ungefär en matrisskrivare fungerade tidigare. Detta är enkelt, driftsäkert och billigt. Men det ger inte beständiga kvitton och det innebär att kvittot som regel är förstört innan garanti- eller reklamationstiden har gått ut på varan som du just köpte.
Ett exempel är när jag själv köpte en Palm för många år sedan. Efter ca 6 mån hade jag behov av en garantireparation och kvittot som jag sparat, tillsammans med originalkartongen, hade bleknat till en värdelös vit pappersremsa. Tillbaka i affären så visade det sig att det enda sättet att få fram en kvittokopia verkade vara att visa upp samma kreditkort som varan betalats med. Om man inte betalat med kreditkort var det inte mycket de kunde göra åt saken. Nu hade jag det och det löste sig för den skull.
Konsumentverket uppmanar folk att kopiera viktiga kvitton då de ej är beständiga på kvittoskrivare. Kvitton som skrivs ut med laserskrivare eller punktmatrisskrivare på vanligt papper är däremot helt okay, detta används ofta hos de stora elektronikkedjorna som ett extra garantibevis dessutom vilket är bra.
Men det andra problemet är ju att hålla reda på sina kvitton. De viktigaste kanske man sätter i en pärm men det är inga problem att köpa konsumentelektronik för tiotusentals kronor och bara få ett enkelt kvitto som man dessutom lätt tappar bort. Kvittot är ju en värdehandling då det behövs för att bevisa inköp i händelse av garanti- eller reklamationsärende, för försäkring av drulletyp eller av lösöret hemma osv.
Därför är det väl en god idé att lagra kvitton i molnet. Många har redan börjat att göra detta. Jag känner till minst två stycken företag som bygger sin affärsidé på just detta och en hel del har börjat använda sina smarta telefoner för att ”skanna” kvitton och lagra dem.
Man måste ju inte köpa eller teckna sig på en reklamfinansierad tjänst för att göra detta. Det finns många program till smarta telefoner som lagrar anteckningar och även foton i molnet, lätt åtkomliga. De bästa låter dig dessutom tagga bilderna med meta-information på ett sådant sätt att de blir sökbara. Exempel på vettig metainformation är väl inköpsställe, vara som inköpts, prissumma och datum för köpet. Även om en specialiserad tjänst kan erbjuda dig mervärde i form av statistik och annat så fungerar det faktiskt helt utmärkt med t.ex. Picasaweb från Google eller iCloud från Apple. Vill man metatagga kanske programvaror som Evernote och liknande passar sig bättre.
Men gäller digitala kvitton i händelse av att man behöver åberopa reklamation eller liknande? Enligt konsumentverket så duger det utmärkt med en kvittokopia. Det står inget speciellt om digitala kopior men det är väl bara att skriva ut ditt foto så har du ju en kopia på papper. Om inköpsstället däremot värderar den som en värdehandling vet jag inte men det intressanta är ju att enligt lag så skall kvitton förses med identifierande nummer och det innebär att genom att titta på din kvittokopia så kan de, även om de inte godkänner din kopia, faktiskt slå fram en egen kvittokopia!
Det borde alltså inte innebära något problem egentligen. Särskilt som du står där med både varan samt ett bevis på att sådan vara sålts i butiken och till dig.
Konsumentverket skriver på sin sida:
”Om du vill klaga på en vara eller använda garanti, öppet köp eller bytesrätt du fått av en butik måste du kunna bevisa att du har köpt en viss vara i butiken, när du har köpt den och till vilket pris. Ett kvitto är ett enkelt sätt för dig att bevisa detta. Men du är inte tvungen att ha kvar kvittot för att använda dina rättigheter. Kan du bevisa ditt köp på något annat sätt går det också bra. Det kan till exempel vara med ett kontoutdrag eller en kontokortsslip.”
”Vid större eller viktigare köp kan det vara en bra idé att begära åldersbeständiga kvitton eller göra en kopia. Det är inte så ovanligt att texten på vanliga kvitton bleknar bort.”
Jag vill tolka det som att en kvittokopia, likaväl som en kreditkortsslip eller kortkvitto bör kunna användas för att spåra transaktionen och därmed ge dig den rättighet du behöver.
Jag kommer fortsätta spara papperskvitton ändå men jag kommer inte vara lika noga. Jag kommer heller inte att vara rädd för att mina rättigheter skall gå upp i rök tillsammans med ett bleknat papper utan jag vet att jag när som helst kan ta fram en kvittokopia genom att jag har ett foto på kvittot lagrat i molnet.
Bråkar de får jag väl rota fram papperskvittot då.