Kategoriarkiv: Swedish

Swedish

Tillfullo förståelse

5 kommentarer

Jag läste just en artikel på nätet där en person pratar om sig själv och ett problem han har. Han säger nämligen ungefär att »om jag skall förstå ett problem eller något litegrann måste jag förstå det tillfullo« och jag hajade till för jag kände igen mig i detta. Jag undrar lite om det är ett typiskt ingenjörsdrag detta, att borra i detaljerna tills man når pudelns kärna för att sedan kunna sätta samman det igen och få överblicken.

Jag känner det om igen att när någon nämner ett problem eller en företeelse som intresserar mig så kan jag inte bara släppa det. Ibland går jag i dagar och tänker på det. Jag kan bli distraherad ibland så att jag inte aktivt funderar på det, ibland ett halvår i taget – men förr eller senare brukar jag återvända och då brukar jag sätta mig och försöka ta reda på en massa fakta om det går.

Google och Wikipedia är fantastiska verktyg, ibland kan jag bli sittandes slösurfandes på wikipedia för att hoppa från artikel till artikel och bara hitta mer och mer att lära mig om olika saker. Det var så jag fann det kosmiska skummet något som helt gått mig förbi tidigare i de vetenskapliga forum som jag följer.

Men åter till själva observationen. Jag har ofta en sorts diskussion med min fru om saker och ting och där jag kräver att kunna förstå bitarna för att se helheten. I går t.ex. talade hon om ett ställe hon varit på inne i Stockholm. Det låg två stopp från T-Centralen. Jag frågade om det var röd eller grön linje hon reste från men det kom hon ej ihåg utan hon talade om vilken trappa ned hon gått till tunnelbanan. På så vis kom vi fram till att det var gröna linjen och Rådmansgatan som var destinationen. Men inte utan en viss diskussion – och detta är något vi upptäcker ganska ofta att vi har lite svårt att kommunicera rakt om.

Jag tänker i siffror, geometriska former, tre grundfärger plus svart och vitt, linjärt och logaritmiskt, enkel- eller flervariabel utan stora problem. Hon tänker i fler kulörer än jag har namn på, aldrig i siffror annat än i ental-två-flera-många och hennes geografiska relationer mellan olika platser är baserad på bildminne och känsla medan mitt är mer en karta och en kompass.

Det är spännande, friktionen är inte allvarlig utan snarare roande för det mesta men det är också intressant tycker jag. Jag har inte med samma klarhet insett tidigare att det finns flera sätt att minnas på, det är väl naturligt att tycka att ens eget sätt är det »normala« det kan man ju förstå men det är intressant att försöka tänka annorlunda.

Det är fortfarande så att jag tycker om att plocka isär saker. Det har jag gjort sedan jag var liten, jag tycker om att beskåda sakers beståndsdelar, hur de sitter ihop med andra saker som enskild del och som del av en helhet – här föreligger inga problem eller konflikter i min hjärna, det är så saker och ting fungerar. Jag tycker om att lösa problem också. Det är tillfredsställande på många plan och jag tycker inte minst om att sätta samman saker och att laga till dem. Därför passar det väl ganska bra att jag tycker det är rätt kul att programmera eftersom det verkligen handlar om att sätta samman små delar till en större helhelt.

Men jag tycker också om mer fysiska sådana utmaningar. Det är säkert därför jag blev ingenjör för att jag har en viss analytisk förmåga, gillar att plocka isär och sätta samman saker, har ett gott sifferminne.

Jag har däremot jättesvårt att minnas folks namn. Det måste jag hela tiden öva på. Jag glömmer också ansikten som jag sett en gång ganska lätt, det kräver lite mer av en ansträngning att komma ihåg och namn, när man tar i hand och hälsar på tre – fyra personer så är det väldigt svårt till och med om jag anstränger mig.

Kanske hänger det ihop och det finns ju vissa typer av autism som också drar åt det här hållet, exempelvis Aspergers syndrom och liknande. Inte för jag tror jag har det men det finns ju ett spektrum där folk befinner sig på den här skalan eller vad man skall kalla det.

Det händer ganska ofta när jag läser om något, det kan vara arbetsrelaterat eller helt andra saker, som jag behöver skaffa mig mer detaljkunskap innan jag kan ta till mig den mer övergripande biten. Det som ofta inleder tekniska rapporter den så kallade »executive summary« har ett väldigt lågt värde för mig det är mycket mer värdefullt att förstå hur man kom fram till en viss slutsats eller hur man genomförde en undersökning, ett test, hur man gjorde en mätning. Om jag förstår hur man gjorde förstår jag också syftet och varför resultatet blev som det blev och det är för mig helt nödvändiga delar för att kunna ta till mig av resultatet.

Därför kan jag nog upplevas som rätt ifrågasättande eftersom det ligger till på det här viset. Men det bottnar i en sorts oförmåga att acceptera helheten om inte detaljerna finns presenterade på ett hyggligt sätt.

För det är inte bara problem som kan plockas isär och sättas samman igen, det är även slutsatser och resultat, något som inte minst är viktigt när dessa baserar sig på statistik eller liknande metoder snarare än hård matte.

Ni får leva med det. Jag är sådan.

Swedish

Ny kontroll i Google Plus

Det har dykt upp en ny liten men väldigt efterlängtad kontroll i Google plus ungefär där muspekaren i bilden nedan befinner sig. Det är en kontroll som gör att man per flöde kan bestämma vilka inlägg som syns i huvudflödet och det är väldigt användbart.

 

Klicka först på flödet du vill bestämma inläggens frekvens från och sedan kan du dra reglaget till vänster och höger. Det har fyra lägen som vi kan numrera längst till vänster – 1, till vänster om mitten – 2, till höger om mitten – 3 och längst till höger – 4.

1 – Visa inga inlägg från flödet i mitt huvudflöde
2 – Visa färre inlägg från flödet i mitt huvudflöde
3 – Visa det mesta från flödet i mitt huvudflöde
4 – Visa alla inlägg från flödet i mitt huvudflöde

Folk man inte vill se längre lägger man alltså i flödet ”dumskallar” och sedan drar man spakan till läge 1 för det flödet. Borta. Men man kan fortfarande titta på flödet i sig vid behov. Om folk ingår i mer än ett flöde verkar det vara det mest liberala flödet som bestämmer vilka inlägg som syns. Dvs om du har en person, vi kan kalla hen för Kim som ingår i ett flöde ”Svensktalande” och ett annat flöde ”Fotografer” och kanske ett tredje flöde ”Bekanta” och du ställer reglaget på läge 1 för Svensktalande (eftersom både folk du vill och inte vill se finns i det flödet) men vill ha ”Visa det mesta” från flödet ”Bekanta” och eftersom du är fotografintresserad ”Visa allt” på flödet ”Fotografer” så kommer du se allt från Kim så länge hen finns som medlem i den kretsen.

Släktingar på läge 4, vill ha koll på dem. Vänner (alltså nära vänner) på läge 4, de är lite som min släkt. Bekanta på läge 3 och de jag följer likaså medan de jag har i min cirkel som Okända får vara på läge 2.

Jag har också generella cirklar som ”Svensktalande” och ”Engelsktalande” och de får stå på läge 1. Alla medlemmarna i dessa cirklar skall dessutom finnas i någon av de andra ciklarna så deras inlägg syns ändå.

Jag har också cirklar efter intressen och de jag arbetar med och liknande och de ställs om lite efter behov beroende på vad jag för tillfället söker. På det här sättet går det lätt och snabbt att skaffa sig ett flöde med mindre brus i och mer nyttosignal om analogin tillåts. Det är något som jag har lite saknat för nu kan jag prioritiera mina närmaste inlägg jämfört med folk jag följer lite halvt-om-halvt av intresse sådär.

En sak man skall komma ihåg är att de också slår igenom på mobilappen. Dvs det som syns på websidan när du är inloggad är samma som du har i ditt huvudflöde även i mobilappen. Detta är bra tycker jag, du kan dock inte komma åt att ändra kontrollen i mobilen vilket är lite synd men det kommer förmodligen gå att göra det med en kommande uppdatering.

Swedish

Hur kommer tågen till tunnelbanan?

En vän frågade mig nyligen hur man får tunnelbanevagnarna mellan de olika banorna och jag bestämde mig för att skriva några rader om detta eftersom det kanske är intressant även för andra. Eventuella faktafel är helt mina egna som vanligt och jag baserar det mesta på det som mina mycket kunniga kollegor berättat för mig. Förekommer det felaktigheter är det jag som missförstått.

Tunnelbanevagnar kan transporteras på vanlig järnväg då man har samma spårvidd och rälsprofil i tunnelbanan som man har på vanlig järnväg. Faktum är att alla SL:s banor har samma bredd utom Roslagsbanan som är en smalspårig järnväg.

Vanligast är att transporten sker på vanlig järnväg tills man når en växel som ligger på Tvärbanan mellan Globen och Gullmarsplan. Denna växel möjliggör överkörning från järnvägsnätet till Tvärbanan som sedan medför möjlighet att genom anslutning till Nybodatunneln föra över vagnarna till Nybodahallen där de då redan är på röda linjen (bana 2).

De vagnar som skall flyttas vidare från röda linjen till gröna och blå linjerna körs upp till Söderströmsbron mellan Slussen och Gamla stan. Här finns kryssväxlar som gör det möjligt att byta till gröna linjen (bana 1). Gröna linjen har ett annat signalsystem än röda och därför är det lite extra meckigt att köra över tågen, man måste manuellt koppla ur och sedan i de olika signalsystemen för att kunna genomföra denna manöver.

Into Slussen

Foto: Anders Sikvall. Bilden visar ett tunnelbanetåg i passagerartrafik på väg över Söderströmsbron.

Nu har vi vagnarna som skall till gröna redan på rätt bana men de som skall till blå linje fortsätter upp till Fridhemsplan, här finns en transporttunnel mellan gröna och blå linjen (bana 3) som medger att man kan köra över de vagnar som skall till ”trean” på rätt bana här.

Dessa överfarter används också när det uppstår vagnsbrist om för många vagnar gått sönder på någon av banorna och man måste prioritera. På gröna linjen körs ej vagnar av Cx-typ då de ej utrustats med det signalsystem som Siemens levererat till gröna linjen.

Röda och blå linjen har fortfarande det gamla reläbaserade systemet som varit i drift sedan banorna byggdes. Det pågår just nu ett projekt att renovera signalsystemet på röda linjen till ett toppmodernt signalsystem som baserar sig på radiomeddelanden till och från tågen, så kallad CBTC (Communication Based Train Control) som medger att köra tågen tätare än tidigare och med bättre anpassade säkerhetsmarginaler.

[cetsEmbedGmap src=http://maps.google.se/maps/ms?msid=205512603787120312282.0004b4c59d92902d9e68f&msa=0&ll=59.321125,18.070039&spn=0.059119,0.001733 width=550 height=400 marginwidth=0 marginheight=0 frameborder=0 scrolling=auto]

Kartan ovan visar var övergångarna mellan de olika banorna kan ske på ett ungefär. Klicka gärna på view larger map för bättre översikt.

Swedish

Rättsövergreppet på narkosläkaren

1 kommentar

Rättsövergreppet på narkosläkaren som arbetade på intensivvårdsavdelningen på Astrid Lindgrens sjukhus måste vara ett av de värsta i svensk historia som ändå mot alla odds ändå dömdes korrekt i rättegången.

Hela historien kan läsas här [Läkartidningen]. Läs igenom den redogörelsen och känn efter vad du känner inför den processen och den behandlingen hon har gått igenom på så otroligt vaga grunder som hela målet byggde på.

Det här är ett fruktansvärt rättsövergrepp på en enskild människa, det får helt enkelt inte gå till så här i ett civiliserat lands rättsapparat. Poliserna som sköter förhören har inte ens koll på den kemi som varje sjundeklassare lär sig i högstadiet och vet inte att natriumklorid är vanligt koksalt, de kallar det för ”gift” och det är fullkomligt ovetenskapligt, man tar inte in några experter under förhören man verkar inte vara villig att tala med någon annan.

Poliserna verkar inte ens kunna på ett tydligt sätt förklara skillnaden mellan mord och dråp när hon stället frågan. Tydligen har man på förhand bestämt sig att hon är skyldig och man har hittat på hennes motiv, ett ”barmhärtighetsmord” för att hon inte ”orkade se den lilla flickan kämpa”.

Man försöker ”möra upp henne” genom att neka henne lunch, middag och frukost, natten innan hennes mål skall upp för förhandling i rätten blir hon väckt varje halvtimme av en polis som kräver att hon skall ”ställa sig upp så jag ser du lever”, ljuset hålls tänt i cellen. Tanken är väl att trötthet och hunger skall knäcka henne och hon skall helst erkänna mord alternativt dråp.

Hela artikeln visar på en travesti som gränsar till rent löje över den ignorans och det maktmissbruk som verkar pågå inom svenskt polisväsen.

Det är bara att hoppas att man aldrig någonsin behöver befinna sig på fel plats så man råkar bli misstänkt för något brott. Risken att man skulle klara sig helskinnad ur det med jobbet, vännerna och det sociala kontaktnät man har i behåll är väl i det närmaste obefintlig.

Ibland önskar man det vore möjligt att stämma skiten ur enskilda handläggare och polismän, åklagare, nämndemän m.fl. som medverkat till att denna cirkus kunde fortgå och inte minst de journalister som hängt ut den anklagade med tillräckligt med uppgifter för att kunna ta reda på namn, adress, personnummer osv. Otroligt dåligt, alla inblandade borde skämmas å det grövsta.

Swedish

Donera till Wikipedia

Hej govännner.

Jag tänkte be er att tänka efter om det inte är så att ni kan avvara en liten slant till Wikipedia. Jag har själv användning för sajten närapå dagligen både i arbetslivet och privat, dessutom finns det få saker som är så intressanta att slösurfa runt på som Wikipedia.

Sajten är faktiskt #5 i världen just nu. Men drivs helt utan reklamfinansiering vilket nog kunde vara problematisk om man skall fortfara att försöka vara objektiv och opartisk.

Man serverar över en miljard sidor i månaden till folk som söker information. Det är det mest framgångsrika uppslagsverk som mänskligheten hittills har lyckats åstadkomma. Det är på något sätt kronan av mänsklighetens kollaborativa kunnande i populär form. Ett destillat av det bästa nätet har att ge.

Så, hjälp mig nu, sätt in en femtilapp i alla fall, det kan ni väl ha råd med? Gärna lite till. Ge något tillbaka så att servrarna kan fortsätta servera sidor med samma svarstid som nu.

Donera till wikipedia

Swedish

Studiolokal

Vi har börjat flytta in i nya studiolokalen så nu hoppas jag på kurser och fotosessioner igen som skall bli så roligt!

Alla fotointresserade kommer bjudas in på öppet hus vid tillfälle när vi kommit i ordning. Då kan man få sitt porträtt taget och se lite hur en fotostudio kan fungera.

Swedish

God Smak

Jag är fascinerad av de vetenskapliga framgångarna som man haft när det gäller forskning på smaker. Särskilt då våra smaklökar, eller receptorer i munnen, som i mitt tycke är något alldeles speciellt. Jämfört med vårat sinne för lukt är smaken väldigt annorlunda, både till sina receptorer men också hur det behandlas i hjärnan. De arbetar dock samman för att skapa smakupplevelsen när vi äter mat, vilket är intressant i sig men inte unikt, även konsistens, temperatur och många andra saker är viktiga för vår smakupplevelse.

Men vetenskapsmännen som forskar på detta är intresserade i den rena formen av smak, dess minsta beståndsdel, vad som triggar en viss typ av receptor, hur många typer av receptorer det faktiskt finns och hur de påverkar oss, varför de har utvecklats och så vidare.

I dag finns följande grundsmaker; bittert, surt, sött, salt och umami. Umami lärde jag mig inget om i småskolan när man tittade på detta men det har man konstaterat att det finns en speciell grupp med receptorer för, en helt ny sorts smaklökar att utforska.

Umami finns i kött, svamp, lagrad ost och natriumglutamat (en vanlig smakförstärkare av just den anledningen). Natriumglutamat är Umami i dess rena form egentligen och förekommer naturligt i många livsmedel. Alla dessa olika smaklökar är kopplade till en uppsättning gener hos människan och det förekommer en stor varians bland dem vilket kan till viss del förklara att människor har olika smak. Vissa gener aktiveras också med ålder vilket kan förklara varför barn och vuxna har olika smak, umami verkar vara en smak som börjar uppskattas senare i livet medan sura karameller uppskattas mycket av yngre barn.

Våra smaker har ett evolutionärt perspektiv, de har utvecklats för att hjälpa oss att avgöra när maten är ätlig eller otjänlig. Det är inte på något vis ett säkert system och det krävs dessutom mycket övning men troligen kunde våra förfäder på jägar-vandrar-stadiet ofta avgöra om en växt var giftig genom dess bitterhet (alkaloider är ofta väldigt bittra och används av plantor som insekticider varav några är väldigt farliga för människan och andra har en kraftig påverkan av oss).

När det gäller luktsinnet har vi ungefär 300 aktiva gener och ca 700 som varit aktiva tidigare under vår evolutionära bakgrund men inte tydligt används längre. Hundar och katter har betydligt fler sådana som är fortfarande aktiva och kanske har de också andra smaker än vi har. De verkar åtminstone ganska bra på att avgöra om mat är ätlig eller ej.

  •  Söt smak berättar att här finns föda med högt innehåll av kolhydrater (energi)
  •  Salt hjälper oss hålla elektrolytbalansen i kroppen
  •  Umami hjälper oss hitta föda med högt proteininnehåll
  •  Surt var från början en signal om att födan härsknat
  •  Bitter betyder ofta oätlig eller giftig

Det finns också många andra receptorer på vår tunga, inte alla har direkt med smak att göra. Exempelvis har vi en receptor som aktiveras om vi stoppar mat eller dryck i munnen varmare än 43 grader. Vi bränner oss någonstans runt 50 grader vilket gör att vi varnas när maten närmar sig den temperatur där det finns risk att vi skållar oss i munnen. En annan temperaturreceptor aktiveras när maten är under 26 grader, vetenskapsmännen är osäker på nyttan med denna men den finns där på tungan. Den har även hittats hos ormar som verkar använda den för att undvika gräsbränder, hos dem aktiveras samma receptor av infraröd strålning med en temperatur över 26 grader.

Det finns också receptorer som aktiveras av särskilt skarpa smaker som pepparrot, vitlök eller brysselkål. Hos andra djur aktiveras den av temperatureröver 26 grader (men inte hos människan). En hel del av dessa märkliga receptorer knyter rakt in i vårt smärtförnimmelsesystem och människan verkar gilla att kittla dessa receptorer lite extra.

En intressant grupp ämnen är capsaiciner som finns i paprikaväxter och chilifrukter och som kan vara mycket starka. Denna grupp ämnen aktiverar även våra värmereceptorer och det medför att vi talar om ”hetta” hos dessa typer av födoämnen.

Swedish

Kvitto eller Dubbelt?

Under ganska många år har jag retat mig på kvitton som skrivs ut på termoskrivare. De bleknar snabbt, tål inte lagring i rumstemperatur och kommer de i närheten av t.ex. t-röd eller vissa andra lösningsmedel så blir de svarta omedelbart.

Anledningen är att de flesta kvitton skrivs som termotransfer på papper känsligt för värme. Då kan man enkelt göra en infraröd laser att skriva med som ungefär en matrisskrivare fungerade tidigare. Detta är enkelt, driftsäkert och billigt. Men det ger inte beständiga kvitton och det innebär att kvittot som regel är förstört innan garanti- eller reklamationstiden har gått ut på varan som du just köpte.

Ett exempel är när jag själv köpte en Palm för många år sedan. Efter ca 6 mån hade jag behov av en garantireparation och kvittot som jag sparat, tillsammans med originalkartongen, hade bleknat till en värdelös vit pappersremsa. Tillbaka i affären så visade det sig att det enda sättet att få fram en kvittokopia verkade vara att visa upp samma kreditkort som varan betalats med. Om man inte betalat med kreditkort var det inte mycket de kunde göra åt saken. Nu hade jag det och det löste sig för den skull.

Konsumentverket uppmanar folk att kopiera viktiga kvitton då de ej är beständiga på kvittoskrivare. Kvitton som skrivs ut med laserskrivare eller punktmatrisskrivare på vanligt papper är däremot helt okay, detta används ofta hos de stora elektronikkedjorna som ett extra garantibevis dessutom vilket är bra.

Kvitton i molnet

Men det andra problemet är ju att hålla reda på sina kvitton. De viktigaste kanske man sätter i en pärm men det är inga problem att köpa konsumentelektronik för tiotusentals kronor och bara få ett enkelt kvitto som man dessutom lätt tappar bort. Kvittot är ju en värdehandling då det behövs för att bevisa inköp i händelse av garanti- eller reklamationsärende, för försäkring av drulletyp eller av lösöret hemma osv.

Därför är det väl en god idé att lagra kvitton i molnet. Många har redan börjat att göra detta. Jag känner till minst två stycken företag som bygger sin affärsidé på just detta och en hel del har börjat använda sina smarta telefoner för att ”skanna” kvitton och lagra dem.

Man måste ju inte köpa eller teckna sig på en reklamfinansierad tjänst för att göra detta. Det finns många program till smarta telefoner som lagrar anteckningar och även foton i molnet, lätt åtkomliga. De bästa låter dig dessutom tagga bilderna med meta-information på ett sådant sätt att de blir sökbara. Exempel på vettig metainformation är väl inköpsställe, vara som inköpts, prissumma och datum för köpet. Även om en specialiserad tjänst kan erbjuda dig mervärde i form av statistik och annat så fungerar det faktiskt helt utmärkt med t.ex. Picasaweb från Google eller iCloud från Apple. Vill man metatagga kanske programvaror som Evernote och liknande passar sig bättre.

Lagar och regler

Men gäller digitala kvitton i händelse av att man behöver åberopa reklamation eller liknande? Enligt konsumentverket så duger det utmärkt med en kvittokopia. Det står inget speciellt om digitala kopior men det är väl bara att skriva ut ditt foto så har du ju en kopia på papper. Om inköpsstället däremot värderar den som en värdehandling vet jag inte men det intressanta är ju att enligt lag så skall kvitton förses med identifierande nummer och det innebär att genom att titta på din kvittokopia så kan de, även om de inte godkänner din kopia, faktiskt slå fram en egen kvittokopia!

Det borde alltså inte innebära något problem egentligen. Särskilt som du står där med både varan samt ett bevis på att sådan vara sålts i butiken och till dig.

Konsumentverket skriver på sin sida:

”Om du vill klaga på en vara eller använda garanti, öppet köp eller bytesrätt du fått av en butik måste du kunna bevisa att du har köpt en viss vara i butiken, när du har köpt den och till vilket pris. Ett kvitto är ett enkelt sätt för dig att bevisa detta. Men du är inte tvungen att ha kvar kvittot för att använda dina rättigheter. Kan du bevisa ditt köp på något annat sätt går det också bra. Det kan till exempel vara med ett kontoutdrag eller en kontokortsslip.”

”Vid större eller viktigare köp kan det vara en bra idé att begära åldersbeständiga kvitton eller göra en kopia. Det är inte så ovanligt att texten på vanliga kvitton bleknar bort.”

Jag vill tolka det som att en kvittokopia, likaväl som en kreditkortsslip eller kortkvitto bör kunna användas för att spåra transaktionen och därmed ge dig den rättighet du behöver.

Spara kvitton digitalt och analogt

Jag kommer fortsätta spara papperskvitton ändå men jag kommer inte vara lika noga. Jag kommer heller inte att vara rädd för att mina rättigheter skall gå upp i rök tillsammans med ett bleknat papper utan jag vet att jag när som helst kan ta fram en kvittokopia genom att jag har ett foto på kvittot lagrat i molnet.

Bråkar de får jag väl rota fram papperskvittot då.

Länkar

Swedish

Då har vintern kommit med tågkaos

Här sitter man på pendeltåget i Barkarby igen oförmögen att ta sig någon stans alls eftersom alla färdmedel ut från stationen redan är helt överbelastade. Föraren, eller om det är tågvakten, pratar om att ta en taxi men det är ju ett skämt att få tag i en dag som denna.

Nu har vi precis börjat rulla igen mot Spånga. Det brukar vara här som man tar tågen ur trafik när det är på det här viset. Vi får se om det blir som vanligt eller om de kör oss till sumpan i alla fall.

Orsaken sägs vara ett banarbete som inte blivit färdigt i tid. Var någonstans det är eller varför det påverkar så mycket har ingen någon aning om. Informationen i  själva tåget är på kvaliteten ”vi har tyvärr stopp i en röd signal” och de verkar veta ännu mindre än oss.

Högtalarna i tåget vid utropen hörs inte. Enfast ett mummel. Adrenalinet hos passagerarna börjar rinna till och stämningen har gått under den senaste halvtimmem från resignerad väntan till öppet förakt mot kollektivtrafiken.

Ja det var ingen värst bra inledning på den riktiga hösten detta, inte ens en rejäl lövhalka liksom…