Kategoriarkiv: Swedish

Snyggbonde förklarar

Från Twitter förklarar en bonde hur det egentligen ligger till med bin och neonikotinoider och hur det egentligen fungerar, vilka mängder som används och så vidare.

Allt på grund av en artikeli SvD Debatt:

Hur det egentligen fungerar.

Eftersom jag redan är på ett så strålande humör ska jag dels förklara på vilket vis de här människorna har fel, dels hur deras villfarelser motverkar deras egna intentioner.

För er stackare som varit med innan kommer det bli en del upprepningar.

Först och främst finns ingen som hävdar att neonikotinoider är ofarliga för insekter. Tvärtom. De är insektsgift. Hela vitsen är att det giftiga. 

Däremot finns det ingen anledning att hetsa upp sig överhur de används i Sverige. I synnerhet inte när det kommer till sockerbetor. Först och främst blommar sockerbetor inte, varför de inte drar till dig bin. Så även om vi hade haft ett klimat där växter gutturerat(vilket vi inte har) hade det inte varit något problem.

För det andra är maxdosen vid betning 59,6 gram imidakloprid per enhet. En enhet brukar räcka till ett hektar. Alltså tiotusen kvadratmeter. En vanlig fotbollsplan, utom i de högre serierna, är drygt 5000 kvadratmeter. De stora är 7000 kvadratmeter.Om ni knallar in på en allsvensk fotbollsplan så ska knäppa 42 gram räcka. Såvida ni ska så betor där. Jag förstår om det finns hinder…

Som ytterligare referens kan berättas att ett fästinghalsband till hund över åtta kilo innehåller 4,5 gram imidakloprid och 2,03 gram Flumetrin, vilket är en pyreteoid. Det här halsbandet folk kränger på Snuffe och allt vad folk nu döper dina hundar till innehåller nog med imidakloprid för att beta 755 kvadratmeter betor.

Betning är förresten en teknik som går ut på att man behandlar utsädet. Så att ni vet.Jönsarna bakom artikeln skriver att insektspollinering är viktigt för produktionen. Det vet vi om! Bin är efter kor och grisar lantbrukets viktigaste djur.

Det är inte så att bönder springer runt och har begår lustmord på bin. Är man på allvar intresserad av att gynna insekter kunde man tex uppmärksamma att en halmbal som tippats till humlorna räknas som upplag av EU-kontrollanterna, och lantbrukaren får bakläxa, snarare än att gny över pseudofrågor på SvD debatt.

De skriver vidare att en tysk genomgång visat på en minskning av insekterna. Ja, i naturreservat! Inte i odlingslandskap! De här insekterna har aldrig varit i närheten av neonikotinoider. Enda slutsatsen man kan drar att naturreservat är dåligt för insekter.

Om man med den studien som grund pekar finger åt växtskyddsmedel har man missat något vitalt. Nästa studie de hänvisar till presenterar inget nytt. Forskaren gick igenom studier som visade på minskade insektspopulationer. Enbart.

Det är fullt tillåtet att inom forskning bara samla studier som visar på en minskning, och att utelämna de som visar på annat. Problemet uppstår ju när sådana studier presenteras och tolkas av blå SVT och sedan mynnar ut i debattartiklar som ovan. Och trots att studien inkluderar tex Kina som kör med organiska fosforsyror (de är tokgiftiga. Inte bara insekterna dör. Det gör folket också) så landar de ändå i att föroreningar tex växtskyddsmedel kommer på fjärde plats när det gäller orsaker till minskningen.

Australien där forskaren sitter saknar varroa, och biologiska faktorer kommer på femte plats. Att med den studien som grund här i Sverige snöa in på växtskyddsmedel och missa Varroa är direkt skadligt för bina.

Det finns nämligen inga belägg för att neonikotinoider orsakat ett enda fall av ccd i Sverige, inte att ett enda samhälle gått ut höst eller vinter då flest samhällen går ut eller att de via damm, guttationsdroppar(växtsvett) eller annat orsakat att ett enda samhälle gått ut.

Det är klart som fan att en minskning av insekterna kan vara problematisk men det hjälper absolut noll om man snöar in på fel faktorer. Tvärtom. De hävdar att kemikalieinspektionen fattat sitt beslut på lösa grunder, vilket är trams. Det är nämligen såhär att alternativet till behandling av fröna är att spruta hela fältet med betydligt värre preparat i betydligt högre doser vid betydligt fler tillfällen.

Det alternativ de här människorna efterlyser gör alltså mer skada på insekterna. Dessutom är det inget nytt. Vi har betat med gauco sedan typ 2000, Och inga bin har dött av det.

Resonemanget om att vi borde äta mindre socker är i den här kontexten så otroligt löjlig att jag avstår vidare kommentarer. Däremot kan jag berätta vad som hände när man för ”att rädda bina” förbjöd neonikotinoudbetning av vårraps.

Lejonparten av arealen försvann. I områden där vårrapsen stod för en stor del av binas mat försvann den helt. Beslutet som var ägnat att rädda bina från ett problem bina inte hade i Sverige innebar att de istället svalt. 

Bra jobbat!

Tro mig. Miljödepartementet fick reda på detta innan beslut fattades. Just här ska ni centerpartister kanske vara lite försiktiga med kritiken.

Även önskan om ett system utan växtskyddsmedel krockar med deras önskan om fler bin. Tack vare att växtskyddsmedlen är effektiva kan vi kosta på oss att ha blommande växter utanför fälten. Att de sprider sina frön in i fältet är ett mindre problem. I ekologiskt jordbruk har man inte råd med den lyxen, utan måste freda sina fält och håller även fältkanter och diken rena för blommande växter.

Du får alltså ett landskap som nästan är tomt på föda för insekterna. Scenariot med ”en bred kompott av växter att flyga på” blir alltså det diametralt motsatta.

Snälla. Sluta skriva sådan här skit. Ni gör skada.

Hela tråden från twitter finns här.

Ingefärsshot

Jag gillar ingefära och här kommer mitt recept på ingefärsshot.

1 st rot ingefära
1 liter vatten
1/2 pkt konc. äppeljos
1/2 st citron

Kaffefilter
Hållare för kaffefilter

Börja med att riva ingefärsroten i en skål. Använd grova sidan på rivjärnet, det duger gott åt detta.

Slå i ca 1/3 av vattnet. Knåda den rivna roten och pressa ur saften i vattnet. Häll vattnet genom kaffefiltret till en flaska. Fortsätt med de andra delarna av vattnet på samma sätt. Krama ur all vätska som går ur den rivna roten med händerna.

Tillsätt ca 1/2 paket koncentrerad äppeljuice.
Tillsätt 1/2 citron eller 3-5 msk färdig citronsaft

Skaka om, ställ på kylning.

Lagom är ungefär 2-4 cl. Det kan vara ganska starkt.

Espresso i fält

Det är få saker som förhöjer stämningen så pass när man är ute och vandrar, på picnic eller av annat skäl befinner sig på resa som att få en kopp riktigt gott kaffe. Jag har i ett par års tid haft med mig en portabel espressomaskin som kallas Minipresso när jag varit ute på olika äventyr och jag kan bedyra dess kvalitet och funktion.

Denna modell heter Minipresso GR. Det finns en annan som heter NS som används med kaffekapslar av Nespresso-typ. Denna har fördelen med enklare rengöring och mindre pill med att fylla i kaffe osv men den har också nackdelen att man är hänvisad till Nespressos sortiment.

Minipresso

Så här ser den ut, ca 18 cm lång och Ø 6-7 cm. Vikten ligger på 350 g. Känslan är ganska gedigen. Hela apparaten utom filtret i den är tillverkat av en slagtålig och slitstark plast, märkningen visar det är en termoplast typ 1 som används vilket är PET som är livsmedelsgodkänd och samma termoplast som används för läskedrycksflaskor. Denna verkar armerad med kol eller liknande som ger den lite mer ruggad känsla.

Minipresson består av ett antal delar som alla är nödvändiga för dess funktion.  Här ser vi Minipresso isärplockad i sina beståndsdelar, först övre raden: vattenbehållare, kaffemått, pressfilter; därefter undre raden: pumphus, kaffemugg, filterkopp.

Minipresso delar

Man börjar med att fylla pressfiltret med kaffe. För bästa resultat använd espressokaffe av god kvalitet. Fyll en måttskopa och häll i pressfiltret, vänd på den och använd botten för att försiktigt trycka till kaffet. Ta bort eventuella smulor från kanten på filtret då det är viktigt att det tätar väl mot pumphuset.

Minipresso påfylld

Därefter monteras pressfiltret med kaffe mot filterkoppen och sedan monteras alltihop på pumphusets ena ände.

Minipresso kaffe monterat

Minipresso kaffe och filter monterat på pumphuset

Vattenbehållaren fylls med så varmt vatten som möjligt, jag brukar koka upp på stormköket och fylla. Varning för att fylla för mycket vatten! När man skruvar fast behållaren på pumphuset kan det läcka hett vatten och man bränner sig, så fyll enbart till markeringen.

Minipresso vattenbehållare

När allting är färdigmonterat är det bara att vrida lätt på pumphantdaget för att fälla ut den, därefter kramar man pumpen 3-4 gånger eller tills det kommer kaffe, därefter väntar man gärna en stund och låter kaffet ”dra” lite innan man pumpar ut resten av kaffet.

Minipresson pumpar

Minipresso klar

Sedan är det bara att njuta av en nygjord espresso. Den enda egentliga nackdelen är att det är lite att rengöra, filterhus och pressfilter behöver sköljas ur och man får skaka lite på den för att få ur vattnet som annars inte torkar. När man kommer hem igen är det bra om man låter den ligga framme och torka ordentligt för att undvika att man får gammalt sunkigt vatten som ligger kvar i den.

I sverige kan den köpas från ett antal olika ställen den finns även på t.ex. Ebay mm. Det finns ett otal videos på YouTube som visar hur det fungerar.

Interstellar (Spoilers!)

Så var vi och såg filmen ”alla” pratar om och den var snygg som sjutton, första gången vi ser en någorlunda vetenskapligt renderat maskhål på bioduken samt ett svart hål med tidsdistorsion även om den var kraftigt överdriven.

Tyvärr tycker jag inte resten av storyn håller hela vägen det var ganska många saker jag störde mig på där. Det började ganska bra men sedan fyller det ju på med tidsparadoxer och annat samt en del väldigt ologiska beslut som när protagonisten i slutet bestämmer sig för att strunta i familjen, det enda som hållit honom samman under resan och drar iväg för att söka lyckan hos tjejen som precis begravt sin kärlek.

Dessutom håller inte fysiken något vidare vid en närmare studie. Tidsdilatationen på första planeten man besöker beskrivs som 1 timme motsvarande 7 år på jorden. I ett sådant gravitationsfält skulle tidvattenkrafterna slita planeten och folket i stycken. Egentligen borde det vara snarare så att 1 timme motsvarade 1 timme och 4 minuter på jorden.

En annan sak var att planet nummer 2 förefaller långt mycket kallare än planet nummer 3 som beskrivs som ännu mer avlägsen men har minst lika bra dagsljus.

Den celesta mekaniken lämnar också en del övrigt att önska även i denna film men det får duga. Det är i alla fall det absolut snyggaste maskhål och det absolut snyggaste svarta hål som vi sett på bioduken någonsin. Storyn är i övrigt rätt okay, har sina twistar och fängslar en del.

Berättartakten är ganska mjuk och filmen påminner i mer än en scen om 2001 faktiskt. Jag till och med förväntade mig att någon AI skulle knäppa ur (i stället var det en människa som gjorde det) men det fanns en del likheter och jag tycker det var skönt att berättartempot inte var så sjukt högt.

Gone to Tallinn / Vi far till Tallinn

We are going to Tallinn for a cruise over the weekend. Be back in business on Monday again, but if you should need to get hold of me, use my private number in the weekend as I am leaving the work phone at home.

Vi reser till Tallinn på en kryssning över helgen. Återkommer måndag morgon igen men om du behöver få tag i mig, använd min privata telefon eftersom jag kommer lämna arbetstelefonen hemma.