Sleep resume in Ubuntu screws up mouse pad

I found that my Lenovo laptops did not always get the mousepad right when coming out of sleep or hibernate. After a bit of research I found that a modprobe remove and insert of the psmouse kernel module did the trick.

To automatize this you can insert a file in the systemd control structore to fix the problem yourself (if you are experiencing it).

Below is a block of code. Save this to a file in /lib/systemd/system-sleep/touchpad


#!/bin/bash
# 2019 Täpp-Anders Sikvall
# Reinsert kernel module for mouse pad on lenovo after waking up
# from a sleep or a suspend so that things like gestures work
# properly
# bugs to anders@sikvall.se

case "$1" in
pre)
exit 0 # Do nothing just return
;;
post)
sleep 3 # Wait for system to stabilize
modprobe -r psmouse # Remove psmouse from kernel
modprobe psmouse # Reinsert psmouse to kernel
exit 0 # Return no error
;;
*)
exit 1 # Normally we should not be here
;; # but if we are, return error
esac

Snyggbonde förklarar

Från Twitter förklarar en bonde hur det egentligen ligger till med bin och neonikotinoider och hur det egentligen fungerar, vilka mängder som används och så vidare.

Allt på grund av en artikeli SvD Debatt:

Hur det egentligen fungerar.

Eftersom jag redan är på ett så strålande humör ska jag dels förklara på vilket vis de här människorna har fel, dels hur deras villfarelser motverkar deras egna intentioner.

För er stackare som varit med innan kommer det bli en del upprepningar.

Först och främst finns ingen som hävdar att neonikotinoider är ofarliga för insekter. Tvärtom. De är insektsgift. Hela vitsen är att det giftiga. 

Däremot finns det ingen anledning att hetsa upp sig överhur de används i Sverige. I synnerhet inte när det kommer till sockerbetor. Först och främst blommar sockerbetor inte, varför de inte drar till dig bin. Så även om vi hade haft ett klimat där växter gutturerat(vilket vi inte har) hade det inte varit något problem.

För det andra är maxdosen vid betning 59,6 gram imidakloprid per enhet. En enhet brukar räcka till ett hektar. Alltså tiotusen kvadratmeter. En vanlig fotbollsplan, utom i de högre serierna, är drygt 5000 kvadratmeter. De stora är 7000 kvadratmeter.Om ni knallar in på en allsvensk fotbollsplan så ska knäppa 42 gram räcka. Såvida ni ska så betor där. Jag förstår om det finns hinder…

Som ytterligare referens kan berättas att ett fästinghalsband till hund över åtta kilo innehåller 4,5 gram imidakloprid och 2,03 gram Flumetrin, vilket är en pyreteoid. Det här halsbandet folk kränger på Snuffe och allt vad folk nu döper dina hundar till innehåller nog med imidakloprid för att beta 755 kvadratmeter betor.

Betning är förresten en teknik som går ut på att man behandlar utsädet. Så att ni vet.Jönsarna bakom artikeln skriver att insektspollinering är viktigt för produktionen. Det vet vi om! Bin är efter kor och grisar lantbrukets viktigaste djur.

Det är inte så att bönder springer runt och har begår lustmord på bin. Är man på allvar intresserad av att gynna insekter kunde man tex uppmärksamma att en halmbal som tippats till humlorna räknas som upplag av EU-kontrollanterna, och lantbrukaren får bakläxa, snarare än att gny över pseudofrågor på SvD debatt.

De skriver vidare att en tysk genomgång visat på en minskning av insekterna. Ja, i naturreservat! Inte i odlingslandskap! De här insekterna har aldrig varit i närheten av neonikotinoider. Enda slutsatsen man kan drar att naturreservat är dåligt för insekter.

Om man med den studien som grund pekar finger åt växtskyddsmedel har man missat något vitalt. Nästa studie de hänvisar till presenterar inget nytt. Forskaren gick igenom studier som visade på minskade insektspopulationer. Enbart.

Det är fullt tillåtet att inom forskning bara samla studier som visar på en minskning, och att utelämna de som visar på annat. Problemet uppstår ju när sådana studier presenteras och tolkas av blå SVT och sedan mynnar ut i debattartiklar som ovan. Och trots att studien inkluderar tex Kina som kör med organiska fosforsyror (de är tokgiftiga. Inte bara insekterna dör. Det gör folket också) så landar de ändå i att föroreningar tex växtskyddsmedel kommer på fjärde plats när det gäller orsaker till minskningen.

Australien där forskaren sitter saknar varroa, och biologiska faktorer kommer på femte plats. Att med den studien som grund här i Sverige snöa in på växtskyddsmedel och missa Varroa är direkt skadligt för bina.

Det finns nämligen inga belägg för att neonikotinoider orsakat ett enda fall av ccd i Sverige, inte att ett enda samhälle gått ut höst eller vinter då flest samhällen går ut eller att de via damm, guttationsdroppar(växtsvett) eller annat orsakat att ett enda samhälle gått ut.

Det är klart som fan att en minskning av insekterna kan vara problematisk men det hjälper absolut noll om man snöar in på fel faktorer. Tvärtom. De hävdar att kemikalieinspektionen fattat sitt beslut på lösa grunder, vilket är trams. Det är nämligen såhär att alternativet till behandling av fröna är att spruta hela fältet med betydligt värre preparat i betydligt högre doser vid betydligt fler tillfällen.

Det alternativ de här människorna efterlyser gör alltså mer skada på insekterna. Dessutom är det inget nytt. Vi har betat med gauco sedan typ 2000, Och inga bin har dött av det.

Resonemanget om att vi borde äta mindre socker är i den här kontexten så otroligt löjlig att jag avstår vidare kommentarer. Däremot kan jag berätta vad som hände när man för ”att rädda bina” förbjöd neonikotinoudbetning av vårraps.

Lejonparten av arealen försvann. I områden där vårrapsen stod för en stor del av binas mat försvann den helt. Beslutet som var ägnat att rädda bina från ett problem bina inte hade i Sverige innebar att de istället svalt. 

Bra jobbat!

Tro mig. Miljödepartementet fick reda på detta innan beslut fattades. Just här ska ni centerpartister kanske vara lite försiktiga med kritiken.

Även önskan om ett system utan växtskyddsmedel krockar med deras önskan om fler bin. Tack vare att växtskyddsmedlen är effektiva kan vi kosta på oss att ha blommande växter utanför fälten. Att de sprider sina frön in i fältet är ett mindre problem. I ekologiskt jordbruk har man inte råd med den lyxen, utan måste freda sina fält och håller även fältkanter och diken rena för blommande växter.

Du får alltså ett landskap som nästan är tomt på föda för insekterna. Scenariot med ”en bred kompott av växter att flyga på” blir alltså det diametralt motsatta.

Snälla. Sluta skriva sådan här skit. Ni gör skada.

Hela tråden från twitter finns här.

Ubuntu Linux kernel 4.0.15-29 diasbles keyboard on Lenovo T420s

Recent update to one of my laptops made the keyboard completely stop working. While rebooting to the previous kernels made it work again.

The kernel that’s the culprit is the generic kernel 4.0.15-29 which does not even work in recovery mode. I have disabled this kernel on my system but could not find information out there about others with similar symptoms so I am writing this here in order to quickly get something out.

Ingefärsshot

Jag gillar ingefära och här kommer mitt recept på ingefärsshot.

1 st rot ingefära
1 liter vatten
1/2 pkt konc. äppeljos
1/2 st citron

Kaffefilter
Hållare för kaffefilter

Börja med att riva ingefärsroten i en skål. Använd grova sidan på rivjärnet, det duger gott åt detta.

Slå i ca 1/3 av vattnet. Knåda den rivna roten och pressa ur saften i vattnet. Häll vattnet genom kaffefiltret till en flaska. Fortsätt med de andra delarna av vattnet på samma sätt. Krama ur all vätska som går ur den rivna roten med händerna.

Tillsätt ca 1/2 paket koncentrerad äppeljuice.
Tillsätt 1/2 citron eller 3-5 msk färdig citronsaft

Skaka om, ställ på kylning.

Lagom är ungefär 2-4 cl. Det kan vara ganska starkt.