Ledin Rasar – Sluta kopiera vår musik

Det hade kunnat vara en artikel ur en dagsfärsk tidning men det är det inte. I stället är det en artikel från en något annorlunda tid i en annan era, en tid då hockeyfrillan var högsta mode och kassettbanden senare skulle komma att beläggas med en speciell skatt för att ta upp pengar åt artisterna via organisationen STIM (svenska tonsättares internationella musikbyrå).

Denna kassettskatt har sedan utvecklats till att omfatta brännbara CD- och DVD-skivor vilket är otroligt trist eftersom vi som oftast använder dem för backup av saker och ting skall vara med och betala för ”piratkopieringen”.

Stora kampanjer syntes i media där man hade ett kassettband med den traditionella piratsymbolen med korsade benknotor och en dödskalle och man uppmanade folk att inte kopiera från radion (!) och från varandras kassette.

Historien visar att för varje nytt medias intåg så har skivbolagen förfasats över hur ”deras ” material har kopierats. När radion en gång i tiden började bli var mans egendom och musikradion startade någon gång på tjugutalet och vi i princip bara hade en möjligen två distributörer av musik på stenkaka i Sverige rasade man mot oskicket att spela musik i radion. Det hette då att ”vem skulle köpa skivan om man kan höra den i radion?” och det visade sig ganska snabbt att det var precis tvärt om — ju mer en låt spelades i radio desto fler vax såldes.

Tomas Ledin rasar mot kopieringen
Tomas Ledin rasar mot kopieringen

Det har väl med all önskvärd tydlighet visat sig att kassetterna inte innebar döden för underhållningsindustrin, i stället fick folk möjlighet att göra sina ”blandband” och det visade sig nabbt vara något positivt i det långa loppet för försäljningen.

Samma sak med musikradion, något som man trodde skulle helt ta död på skivförsäljningen visade sig i stället boosta den med många hundra procent. Idag skriver skivbolagen långa avtal med radiostationer och försöker verkligen profilera sig så att just deras musik skall passa olika kanalers profiler i mediabruset i etern där det numera gäller att verkligen sticka ut om man skall synas och finnas. Senare infördes STIM-peng från radio också så inte nog med gratis reklam, man mjölkar också radion direkt. Har man en radio som står i lunchrummet på jobbet skall även företaget betala STIM-pengar på redan betald musik.

Jag tror personligen att i det långa loppet kommer MP3-kopieringen visa sig också ha varit orsaken till en förbättring för artisterna i slutändan (inte nödvändigtvis skivbolagen märk väl) men när Per Gessle himself distribuerar musik på spelare till sina vänner så visar det med stor tydlighet att vi har ett behov och känslan av att ett brott skulle begås är ganska begränsad. Det stora bekymret är väl att STIM inte hittat något sätt att mjölka pengar ur detta.

STIM tar dessutom inte tillvara alla artisters intressen utan endast det som är anslutna genom ett fåtal stora skivbolag vilket gör bilden ännu mer snedvriden. Som ensam artist får du inte ett nickel medan ABBAs tidigare medlemmar för tid och evighet kan fortsätta mjölka vidare — i åtminstoner upp till 95 år efter upphovsmännens död om det senaste tillägget till upphovsrättslagstiftningen går igenom!

IPRED Watchlist

Efter införandet av den nya lagen om upphovsrättsliga påföljder för fildelare i sverige, den s.k. IPRED-lagen, har det redan kommit en sajt där man kan kolla om ens eget IP-nummer förekommer i en utredning. Kolla in IPRED Watchlist.

Eftersom IP-nummer ibland tilldelas en ny person vid uppkoppling så kan det hänta att du har fått ta över ett IP-nummer av någon annan som är under utredning. Dock skall man logga klockslaget och på så vis veta vem som hade IP-numret när fildelningen skedde och på så vis säkra att folk inte åtalas för saker de inte gjort – eller?


Following the new intellectual properties law in Sweden, also called the IPRED Law there is now a site where you can check if your IP number is under investigation. Check out the IPRED Watchlist.

Because IP numbers change some times for broadband connections it means that it is possible that you might now have an IP number that is under investigation even if you did not do anything. This is because the IP number was logged at a previous owner. Since they know the time it was in use you should not have to worry – or?

Hudson river landing

This is an animation together with the actual radio communication that took place in the famous hudson river landing where a commercial air liner set down after having a double engine failure due to bird strikes just after taking off.

It was the US Airwais flight 1549 leaving LaGuardia airport with 155 people on board. This is as close to a miracle that you may get really. I love how calm the pilots sounds during all this.

Swedish Intellectual Property law cuts Internet Traffic in Half

The recent enactment of the intellectual property law sometimes referred to as the ”IPRED-law” based on a European Union directive had an immediate effect on the Internet traffic. Hours after the law was put into effect the traffic load on the Swedish core network netnod was cut around 30%. A couple of days later it is down to 50% of what it was before the IPRED was put into effect.

ipred
Several political factions opposed the IPRED law, here is a mock image created by the green party, the original is called Ipren and is a over the counter drug for aches and inflammation called Ipren. On the box we can also read "Unintelligence 400 mg" and "stops technical development and spreading of culture. Integrity breaking." and at the bottom "for politicians that are not rooted in reality."

The new law makes it possible for intellectual property owners to directly go to court to get who owns a certain IP at a certain time. This means that they may then prepare a law suit against the person that had the IP at the time of the copyright infringement and this has already been put into effect.

Only hours after the law was active several authors handed over a demand to the court in Solna to get who was using certain IP’s to download audio books from a server. This server has been pointed out as a main source for distributing copyrighted audio book material.

The anti-piracy lobby is clapping their hands. Personally I think that their victory will be a short one, traffic is already moving on to more secure systems such as OneSwarm or using anonymizers.

The Pirate Bay guys, recently also in court proceedings, have already set up a service where someone for about €5 can use their non-logging anonymizer in order to access material on the Internet in a fashion that makes it much more difficult for people to track.

They call the service the IPREDator. I’m pretty happy the Internet is fast again with the currently low traffic in and out of Sweden surfing is once again a rather pleasureable experience of course…

In some ways I don’t really see the great movement against it, I mean there is no human right to have access to pirated material on the Internet. I am personally much more worried about the current ongoing work to extend the copyright time to 95 years after the artists death which would once again – just like at the last extension when it was extended to 75 years – put severa open works once again under the yoke of being copyright.

Movements such as Project Gutenberg and Project Runeberg suffers because some of their works already published and allowed to be published ar suddenly not  longer available because the extension of the copyright time works retroactively.

That’s madness. But we don’t see a hughe political movement against this madness…

Under the Bridge

Under the bridgeThis is my first under the bride picture. It is one of the bridges across Kungsgatan a very well known street here in Stockholm.

I liked the pattern here it looks a bit greek or perhaps even byzantine in origin but I don’t know who painted it or what the story behind this is really.

It does show however that it pays keeping a keen eye out for interesting angles when doing street photography. I would not have found this interesting subject otherwise, that is for sure.

Kungsgatan means The King’s Street and we also have of course Drottninggatan which means The Queen’s Street here in Stockholm. Kungsgatan and Drottninggatan cross each other very close to Hötorget, a city square where people sell things in an old fashion way still in the middle of the city. You can pick up pretty much anything from this street market, and there is a certairn word for the paintings generally sold here they are sometimes referred to as ”hötorgskonst” hötorget artworks and that generally means they are paintings done by not so good painters often copying classicl paintings or the every so popular crying children that was sold in the seventies and eighties.

Under the Bridge I
Under the Bridge II

The above bridges are two bridges that runs between slussen and the city center. These bridges are connecting the south end of Stockholm with the old town and with Riddarholmen. The first image is beneath the bridge built to carry the rails for the Stockholm Metro. Many people admire the view when they take the metro of the green or red line between Gamla Stan and Slussen, two very busy metro stations. There are ideas of making this a tunnel instead going beneath the water and getting rid of this bridge which has always been a bit troublesome. For one thing it is very tight and you can not work on it while trains are running.

The second bridge also carries rail but also road traffic into the city. On this bridge you see the commuter trains Pendeltåg and the trains going to more far away destinations south of Stockholm. This bridge has been called the wasp waist of the train traffic in Stockholm. Right now there is a great project to tunnel the railroad and increase the capacity further with a minimum of 2 new rails, this project is called Citybanan.

Sjöbergsplan 11

This bridge is also at Slussen and part of the mess of roads going around. The address is Sjöbergsplan 11 and it is not a very nice place, I’d avoid this place after hours in the dark since it is probable the place where you might meet some not so nice people.

_DSC0759

Sometimes you will find a bit of really nice graphitti under the bridge. This is a road bridge out where I live in Kallhäll where someone painted a vegan message. ”Don’t eat my friend.” Incredibly enough this painting have been left alone for years on the bridge foundation although other parts of it seems to be repainted regularly by the local artists.

I finnspång

Vansinnigt roligt. Särskilt om ens sambo är östgöte.

Aftonblajet

”I Finnspång får man va precis hur man vill,
det är ingen som skiter i det!
Meen man behöver ju inte sticka ut för mycket liksom
med kläder eller sådär
eller lyssna på musik som inte Ulf Lundell har skrivit
men annars får man va precis som man vill…
Jaa… Finnspång…”

Learning from the masters

Bia and Bosse the SnakeA little while ago I found this excellent blog on Nikonians by Martin Turner. He writes about how the classic potratit painters worked and how we can improved our portrait photography by learning from these masters. He has written several very interesting blog posts on this subjects and I felt like commenting on them myself.

BellaIn his first post also titled ”Learning about portraits from the masters” he discusses the context of the portrait more than the actual technique to pain or photograph. A portrait is supposed to say something about the person being portrayed and therefore it is important to not lose context and pay some attention to the surroundings of the person, the positioning of the subject, any other props or objects in the picture should have meaning and add to the portrait and not detract from the person being potrayed. I think this is an important lesson and something that is easily forgotten.

DanielIn his second post he speaks about differential focus something that has been used by painters for a long time and photographers using a telephoto lens, wide open aperture and focusing as close as possible to re-create. Of course post processing can also be used to achive this and there are more than one way of doing nice differential focussing on a subject.

For a portrait we want the eyes to be sharp, then the mouth and the hair are also important — putting too much fuzziness on the hair makes things look strange and the eyes and mouth are what we as humans focus mostly on when we are viewing a portrait of someone else. An excellent example about this is the painting of a Genoese nobleman painted by Bernardo Strozzi in oil on canvas.

DSC_7002 The EyeAnother thing that he notices are also that backgrounds in paintins are almost always very dark. Almost to the point of being black but never completely black there is always some texture to them but in a very subtle way and the idea of isolating the person from the background is very evident.

Today in photography we often use light backgrounds, even white overexposed so called high key shots which usually means you put 4 times as much light on the background as you do on the subject. Makes it easy to cut out in photoshop and re-arrange in a different background but I get a feeling there is a reason that portrait painters never used such backgrounds.

DSC_1334He also talkes a lot about skin details and softening of the skin in portrait. This was done by painters also using selective focussing techniques when painting but this is also likely down to that our minds generally don’t remember much skin details, we focus on the areas around the eyes and mouth and we tent not to remember too much on other details.

The rest of the posts are also interesting but his number 2 post was the best one so far in my opinion.

You can find Martin Turners Nikonian blog here if you want to read more, and I hope you will because it is very interesting to read his articles!

Den nya E-maten

I gårdagens Elvis i Metro finns en rolig skämtteckning om att ”E-maten har verkligen blivit stort på 2000-talet”. Elvises sambo undrar om han menar ekologisk mat men Elvis börjar i stället räkna upp E-nummer.

Ganska ofta ser man i TV och radio att man skall passa sig för mat som innehåller E-nummer. Det är ett mycket onyanserat uttalande eftersom saker och ting är inte nödvändigtvis onyttiga eller tom farliga som en del påstår för oss människor för att de har fått ett E-nummer. Ursprungligen handlade det om att man ville ha ett system för att märka visa ämnen, oftast då tillsatsämnen för konservering eller färgämnen och deras nyttighet kan förstås diskuteras men anledningen till att man ”gömmer dem” bakom ett E-nummer handlar egentligen bara om ett missriktat försök att förenkla för konsumenten. Det handlar om kemiska namn, handelsnamn och allmänna namn på saker och ting och dessa varierar dessutom mellan land till land.

Den största anledningen är att genom E-koden kan inte producenter av livsmedel hitta på nya namn att gömma livsmedeltillsatser bakom. Detta är något som förekommer ofta i exempelvis hygienprodukter som schampoo, kommer någon ihåg glucasil exempelvis (visade sig vara mest kiselfett i slutändan) ett ämne registrerat av företaget Lever i Nederländerna och en beståndsdel i deras schampoo som skulle ge blankt och fint hår. Det gör det säkert men om man är överkänsligt mot petroleumprodukter är det inte så nyttigt.

Hur många vet vad askorbinsyra heter på tyska? Franska? Engelska kan många faktiskt lura ut (ascorbic acid) men denna syra som ofta tillsätts som surhetsreglerande medel eller i konserverande syfte har också ett E-nummer. Detta nummer skulle göra det enklare att förstå vad innehållet var i en matvara från tyskland eller polen eller i sverige genom att ersätta ett stort antal krångliga namn som dessutom varierar kraftigt mellan språken med ett nummer som var och en sedan kan slå upp på sitt eget språk.

Nu blev det inte riktigt så eftersom folk aldrig skaffade sig lathunden för E-numren och man tillfogar då och då nya ämnen, tillsatser och helt vanliga substanser till E-nummerkatalogen. Den blir därför utskälld och onyanserade uttalanden som att ”ju fler E:n desto sämre vara” i diverse program i radio och TV gör inte saken bättre, det visar på okunskap hos de som uttalar sig.

Askorbinsyran i exemplet ovan har nummer E300 och kallas med ett annat namn även för C-vitamin.

Här finns en förteckning över E-koden.

FRA-lagen kan kringgås

Jag tillhör personligen de som har haft åsikten att även om FRA-lagens utformning är under all kritik är det ändå bättre att det finns någon form av regelverk som klargör hur uppgifter som kommer fram från den militära underrättelsetjänsten får användas – eller snarare inte får användas av civila instanser i samhället utom i de fall det handlar om brott mot rikets säkerhet eller en del andra mycket allvarliga brott.

Den senaste tiden kan man dock återigen se en ändamålsglidning eftersom det numera står klart att man vill göra om FRA-lagen så att SÄPO av alla instanser skall kunna ta del av materialet på samma grunder som de kan utföra exempelvis telefonavlyssning efter domstolsbeslut.

Det var precis det här som lagen skulle skydda mot. SÄPO har en rätt brokig historia av att avlyssna medborgarna i landet som har i någon form avvikande åsikter som rör politik eller liknande. Ett exempel är IB-affären som avslöjades 1973 om hur man i strid med rådande grundlag spionerar på sina egna medborgare bland annat.

Det tycks mig som en oerhört dålig ide att på detta vis blanda militär underrättelsetjänsts arbete med en civil polisiär verksamhet även om den i vissa lägen ändå tangerar varandra men ibland så är det inte tillräckligt med endast ett domslut som ”vattentätt skott” mellan dessa parter. I hänvisning till rikets säkerhet finns det redan rätt mycket som får stå tillbaka vad gäller den personliga integriteten.

Detta kritiseras av bland annat Journalistförbundet och Sveriges Advokatsamfund som i hårda ordalag diskuterar bland annat att ett domslut i frågan skall skötas av en specialistdomstol där endast en domare med endast en part (FRA) sköter bedömningen och som sedan enväldigt skall besluta om information får överföras till exempelvis SÄPO – det finns naturligtvis stora risker som handlar om rättssäkerhet och integritet i detta. Dessutom riskerar man otillbörlig påverkan av den som fattar beslutet om den personen skall stå ensam ”i vägen” för det som SÄPO ser som sitt arbete. Domslutet kan dessutom inte överklagas av den det drabbar (eller någon annan part heller för den delen).

I det minsta kan man tycka att det borde vara en offentlig rättsinstans där allmänheten kan åtminstone kontrollera omfattningen av den övervakning man utför. Hela soppan blir bara märkligare och märkligare…