I dag i sveriges radio kunde man höra att de nya elmätarna tillåts ha en betydligt högre felmarginal än de gamla. Jag har sedan jag fick en ny elmätare fått rejält förhöjda elräkningar så pass att de lönade sig att byta bolag, något som tidigare knappast hade lönat sig då de fasta nätavgifterna var den absolut största delen av elärkningen.
Efter bytet har jag bara hunnit få en räkning men även om jag lägger till nätavgifterna så har det blivit betydligt billigare än tidigare. Det är stor skillnad i pris mellan leverantörerna. Däremot har folk börjar ringa mig från alla möjliga elbolag på kvällarna och försöka locka mig att byta en gång till. De har väl upptäckt att jag är en ”rörlig kund” och kanske kan tänka mig hoppa på ett nytt erbjudande.
När man ber dem inkomma med en offert så blir det däremot annat ljud i skällan. De har de verkligen inte lust med men de lovar att lägga sig 5% under den leverantör man har just nu. Känns lite fånigt minst sagt att hoppa på något sådant, de tar säkert igen det där på någon liten avgift någonstans för trots allt köper ju alla elen från samma spotmarknad, Nordpool där alla leverantörer poolar in sin el för vidare distribution.
Mer kärnkraft till folket.
Efter jag fick min nya elmätare i höstas ökade min elräkning om man bara ser till kWh med nära 50%. Jag tog naturligtvis kontakt med elbolaget men de hävdade att det nog inte kunde vara något fel på mätaren. Sedan efter att ha tänkt igenom situationen ett varv till insåg jag ju att med de gamla elmätarna betalade man ju samma elmängd per månad ungefär, avläsning och justering skedde en gång om året sedan så debiterades man beräknad förbrukning utslaget på årets 12 månader.
Med den nya elmätaren debiteras man i stället i efterskott verklig förbrukning. Eftersom man kan anta en högre förbrukning på vintern, fler lampor tända, mer tevetittande osv så antar jag att det var det som gav utslag i första hand faktiskt har mer att göra med årstiden än den nya mätaren. Det skall bli intressant när man har ett helt års statistik att jämföra med och se hur det ser ut.
De nya mätarna tillåts avvika från norm med 5%. Det är inte så bra… Dessutom mäter de även reaktiv energi, de gamla visade bara den aktiva – nyttiga energin, men vi vanliga privatkonsumenter debiteras ännu inte för reaktiv effekt (mäts i kVAr) men det kanske kommer en dag när vi blir debiterade för detta. Efterssom alla lågenergilampor drar rätt mycket reaktiv energi kommer det troligen innebära att ekonomiskt blir dessa lampor mycket dyra. Det är inte ovanligt att man kan mäta upp 22 VA på en 9 W lågeffektslampa, det har att göra med crestfaktorpåverkan (den tar bara strömm i topparna på sinuskurvan) och fasvinkelfel mellan strömmen som producerar reaktiv effekt stökar till det i elnätet.
För att inte prata om hur vettlöst det är att byta ut glödlamporna här i norden mot lågenergilampor i någon sorts miljöåtgärd. Visserligen drar de mindre effekt men den elektroniken som sitter i, den kvicksilverångan som finns där tungmetallerna och allt annat som skall hanteras är många gånger värre än de vanliga wolframglödlamporna i miljöbelastning. Tillverkarna rekommenderar t.ex. att om en varm lågenergilampa går sönder (krossas) skall man omedelbart öppna fönster, sedan lämna rummet, stänga och vädra och efter 30 minuter kan man torka med en fuktig trasa, lägga resterna av lampan i en tätt försluten glasburk och lämna in den som farligt avfall.
Man hävdar också att glödlamporna ger massor i spill genom att de producerar mer värme än ljus. Det stämmer också och kanske är ett problem i varma länder men här i vårt mörka land när vintern kommer behöver vi både ljus och värme. Den ”spillvärmen” som produceras i vanliga glödlampor behöver alltså i stället produceras någon annan stans – i värmesystemet för huset – när man byter ut lamporna mot lågenergilampor.