Det handlade om en helt vanlig rutinkontroll, en sådan som alla skötsamma människor uppfostrade i 70-talets sverige gör. Ingen tycker väl det är roligt att gå till ”käftis” men så är det man biter ihop (eller gapar snarare) och får det överstökat.
Så även jag. Tidigare hade jag ett litet kariesangrepp på 1:8 (visdomstand övre käken höger sida) och det hade blivit ett litet hål av det. Svårt att hålla bra rent där liksom in bakom mot kinden.
Tandläkaren sade det var svårt att laga då det satt illa till och att tanden i övrigt verkade vara lite usschlig som vi säger i norrland och föreslog en urdragning i stället. Det slumpade sig så att de hade ett återbud på tiden efter min undersökningstid så det var bara att gå på.
Jag sade ja, men upplyste också om att när 2:8 tagits tidigare hade man skickat mig till tandkirurgen för rötterna är inte helt lätta att tas med på mina visdomständer. Tandis trodde dock att det skulle ordna sig och satte igång.
En och halv timme senare, jag halvt i chocktillstånd (jag nämnde inte att jag eg. har tandläkarskräck) och tandis trött i armarna, har bytt sköterska en gång så säger han ”det går nog inte, jag får inte ut rotresterna vi måste skicka dig till kirurgen”.
Skakad av den utdragna mycket obehagliga behandlingen, öm i hela skallen, adrenalinpåslag som gick ur kroppen och nedstämd av resultatet gav jag honom en utskällning och reste mig för att betala och åka hem för det gör man. De släppte dock inte iväg mig för jag mådde väl inte helt bra och tandläkarskräcken gjorde sitt till så jag fick sätta mig i ett rum.
Då delar är kvar äter jag nu penicillin för att motverka att en eventuell infektion sätter in, jag får se kirurgen om 14 dagar och tills dess får jag ha det som jag har det.
Och jag har ont i käken, det småblöder ibland och jag har fått kodeintabletter som gör mig till ett litet grönsakspaket om jag äter dem. Springa är det inte tal om, det är order på att inte ägna sig åt några högpulsaktiviteter de närmaste dagarna efter ingreppet.
Nu skall jag gå ner och röja ett förråd i stället. Det är väl någon sorts träning det med.
Jag är inte så bitter som jag låter. Bara lite trött :)