Etikettarkiv: låsning

iRiver Story HD

2011-07-19 Ichimusai 23 kommentarer

E-Böcker

Jag har alltid gillat tanken med e-böcker. Böcker i elektroniskt format man kan lagra på en liten minnesbricka eller hårddisken, skicka till en kompis via e-post eller enkelt redigera själv. Jag har använt e-böcker sedan jag skaffade en Palm Pilot III någon gång på nittiotalets mitt och jag läste en hel del på den då den hade en svartvit och skarp skärm, en hygglig storlek på texten och klarade lite olika format. Framför allt var det en programvara som hette iSilo som jag använde mest när jag läste och den fungerade mycket bra. Nackdelen med palmen var väl egentligen batteritiden.

Efter Palmen har jag försökt läsa på lite olika telefoner, nu senast en Samsung Galaxy S som är en Android-baserad mobil och det fungerar hyggligt rent läsmässigt samt att den är liten och smidig, har rejält med minne och färggrafik. Problemet här är batteritiden. Med tänd AMOLED-skärm drar den väldigt mycket ström. Den blir varm och laddar ur sitt batteri väldigt snabbt och det gör att det inte är särskilt enkelt att använda den som läsare ens till och från jobbet om man vill ha sin batterikapacitet för samtal också.

Därför började jag snegla på läsplattor så småningom men jag har inte hittat någon jag gillat priset på förrän nu. Jag är heller inte intresserad av filmvisning, mp3-spelning osv på läsplattan, det som är viktigt är skärmen, den måste vara skön att läsa, vikten, plattan får inte vara för tung och batterikapacitet skall möjliggöra minst en veckas sommarläsning utan laddning.

En annan viktig sak är för mig att den stödjer öppna format, jag vill kunna generera egna böcker, det är ett plus om man kan läsa vanliga office-dokument på den och PDF samt att den skall ha en så enkel och standard anslutning som möjligt, inte kräva specialprogramvara eller liknande utan helst bara fungera som en mass storage device över USB, dvs komma upp som en hårddisk när den ansluts till datorn.

Plattan jag till sist löpte uppfyller mina krav. Det finns förstås ingen perfekt utan den har fortfarande ett eller annat som kan förbättras men jag är ändå toknöjd med den hittills och jag har nu provat den i ungefär en veckas tid.

iRiver Story HD

Beskrivning

Det första intrycket är att den känns något plastig, men sedan ser man displayen och dess skärpa. Den matta ytan undviker reflexer ganska bra utom när en skarp ljuskälla kommer i sådan vinkel att den speglar sig direkt i den.

Solljus är bara mumma för denna läsplatta, i princip är det så att den är vilsammare att använda ju mer ljus du belyser den med. Den saknar egen belysning för läsning i mörker men det skonar ju också batterierna en del.

Fysiska data

Enheten är endast 210 gram tung och 9 mm tjock. Bredden är 125 mm och höjden 192 mm. Batteriet är av inbyggd uppladdningsbart typ och laddas genom USB-laddare, det följer med en kabel som kopplas mellan plattan och datorn och det är även så den laddas med böcker och annat materiel för läsning.

Display

E-ink gör att skärmen inte drar någon som helst ström när den inte uppdateras. Det innebär att det är endast när du byter sida eller vänder blad som den faktiskt drar någon ström, dock är ju läsarens minne och CPU aktiva när du läser men denna strömförbrukning är minimal, en batteriladdning håller i standby ca 6 veckor. Svärtan på displayen motsvarar tryckt text, se jämförelsen mellan denna display och en pocketbok exempelvis sida-vid-sida i samma ljus och det gör läsningen vilsam och trevlig. Just den höga kontrasten är något som man blir förvånad över efter att ha läst på diverse mobilskärmar då den är helt i en egen liga vad gäller svärtan. Denna läsplatta är svartvit med sexton gråskalor som medger visning av bilder.

Anslutningar / Kortplatser

USB: Anslutningen i botten på plattan är av typen Mini-USB och det delas med många typer av mobiltelefoner, kameror och andra saker. Det går utmärkt att dela USB-kabel med andra enheter och det gör att man kanske inte måste ha så många kablar med sig. Det är dock lite förvånande att man inte gått på samma koncept som mobilbranschen och satt dit mikro-USB eftersom det definitivt verkar vara den port som föredras i framtiden.Denna port används för två saker—laddning av enheten samt överföring av filer för senare läsning. När enheten kopplas in får man ett val om man vill endast ladda den eller ansluta den som en diskenhet till datorn. Om man väljer endast laddning kan man läsa böcker medan den laddas. Ansluter man den som diskenhet visas en USB-symbol på skärmen och den dyker upp som en borttagbar enhet på datorn redo att laddas med böcker.
SD/SDHC: Om man inte tycker att det inbyggda minnet på 2 GiB är tillräckligt för att lagra böcker och artiklar så kan man förstås stoppa i ett SD eller SDHC-kort i apparaten. Man kan på så vis utöka med upp till 32 GiB minne i taget (per kort). Med flera kort på fickan innebär det att man enkelt kan ta med sig i det närmaste vansinniga mängder litteratur till sin läsplatta.Ett exempel på storlek på bok är Arthur C. Clarkes bok 2001 – en rymdodyssé som i EPUB-format är endast 126 KiB stor. Detta innebär att på läsplattans egna minneskort skulle det få plats ca 16 000 sådana böcker och på en 32 GiB minneskort av SDHC-typ skulle det rymmas motsvarande 266 000 sådana böcker.

Format

När man läser EPUB-formatet och en del andra e-bokformat så kan man välja mellan 8 olika storlekar på texten. Det är egentligen mest ljusstyrkan du har tillgång till som sätter gränsen här, ju bättre ljus desto mindre text kan du läsa på skärmen utan ansträngning. Upplösningen på displayen på 1024 x 768 pixel medger en ganska hög DPI (punkter per tum) på ca 213 dpi (räknat över diagonalen) vilket är lika bra som många trycksaker (från 150 DPI och uppåt).

En viktig sak med läsplattor är ju att de stöder de format man enkelt kan köpa, hyra och låna böcker i. I dag låter många svenska bibliotek låna ut e-böcker på samma sätt som vanliga böcker. För att kunna göra lånet tidsbegränsat och svårt att kopiera ens för eget bruk krypteras böckerna och det gäller att läsplattan klarar av detta krypto.

När det gäller köpta böcker finns det i regel två vägar att gå. Den bästa vägen som jag tycker mest om är att vattenmärka böckerna. Ett sådant märke innebär att den som köper boken får sitt namn och adress stämplad i den på ett sätt som kräver att man kan dissikera boken väl för att ta bort. Det gör att om en vattenmärkt bok sprids kan förlaget spåra den till den sålda kopian som spreds ut. Det andra sättet är att kryptera boken ungefär som för låneböcker.

I dag verkar det förhärskande formatet vara EPUB och det kan användas med Adobes Digital Editions en programvara som tillåter dig läsa krypterade böcker. Det skall också gå att överföra böcker till läsplattan efter att de har validerats i Digital Editions men jag har inte lyckats verifiera detta ännu.

EPUB: Det i dag vanligaste och troligen mest framtidssäkra ebokformatet, om du har ett val tycker jag att du skall välja EPUB som format när du köper, laddar hem eller konverterar e-böcker till din läsplatta. EPUB finns också som vattenmärkt format, dvs dina kunddata finns inbäddade i filen så du kan identifieras om du skulle olovandes sprida boken till andra. Det går också att få EPUB krypterad med Adobe-kryptering och det innebär att du måste ha en speciell programvara för att låsa upp den och kunna läsa den på din läsplatta, denna programvara beskrivs nedan och heter Adope Digital Editions.
PDF: Portable Document Format – vanligt format för dokument i A4-storlek avsedda att kunna läsas på skärm och ibland skrivas ut. Eftersom läsplattan visar en hel sida i taget på skärmen blir det ofta ganska smått med PDF men det går att läsa i bra ljus. Man kan också zooma på läsplattan för att ta bort marginaler och på så vis göra texten större. Ett annat trick är att vända på läsplattan och läsa i landskapsläge, då får man en halv sida i taget ungefär men större text.
DOC/DOCX: Detta är vanliga format för dokument som används av Microsoft Word och en del andra ordbehandlare och används för att kunna läsa dokument på läsplattan.
DJVU: Ett dokument och E-bokformat som används för exempelvis gamla handskrivna dokument eller där man vill bevara sidorna exakt som de trycktes. Detta format begagnar sig av en typ av bilder men som komprimeras mycket väl och innebär ofta att man kan läsa gamla manuskript och böcker på läsplattan. Formatet beter sig ungefär som en PDF på läsplattan med vad det innebär av fördelar (kan återge sidor exakt som i original utan att filen blir jättestor) och begränsningar (texten kan bli lite liten om sidan som avbildas är A4 eller större i storlek). Inzoomning och liknande fungerar som för PDF.
FB2: FictionBook är en konkurrerande standard till EPUB främst och den bygger också på XML i botten. FB är fri från kryptering och andra DRM-åtgärder så därför gissar jag att den inte kommer att börja användas på bred front av de stora förlagen eller biblioteken. Däremot är det ett trevligt format om man själv vill konvertera E-böcker till.
HWP: Hangul Word Processor – framför allt används den i Korea och stöder därför asiatiska språk.
PPT/PPTX: Powerpointformat som används av Microsoft Office. Kan användas för att titta på Powerpoints som inte kräver sidoprogram och stödplugins (ex använder sig av film eller ljud)
TXT: Vanligt textformat utan formattering.
XLS/XLSX: Format som används av Microsoft Office för kalkylblad.

Rekommenderad programvara

För att enkelt kunna hantera eböcker har jag kommit fram till att det är bra att ha två programvaror installerade. Dessa är båda för Microsoft Windows men motsvarande kan finnas för Mac och Linux m.fl. operativsystem.

Calibre

Denna programvara låter dig själv konvertera eböcker från andra format till EPUB och du kan även ladda hem vissa tidsskrifter och låta den göra EPUB av dessa och direkt föra ned på läsplattan. Programvaran organiserar ditt bibliotek med eböcker och kan enkelt användas för att ladda ner nya till läsplattan eller radera redan lästa böcker från den.

Programvaran är gratis men jag rekommenderar att donera en hundralapp till den som skriver den för den är fantastiskt bra och väl värd detta!

Denna programvara kan också omvandla från många andra ebokformat till EPUB som är det format som iRiver Story HD föredrar som E-Bokformat. Det innebär att om man som jag redan är ägare till ett antal eböcker för Palm i PRC eller PDB-formaten så kan man plocka in dem och omvandla dem till EPUB för att sedan spara dem på läsplattan och läsa dem igen.

Eftersom EPUB är ett erkänt och öppet format verkar det vara det som kommer bli det förhärskande formatet i framtiden för e-böcker åtminstone under överskådlig framtid så det verkar smart att konvertera böcker till detta format. EPUB-formatet föredras även av svenska bibliotek och även av sajter såsom Bokus som även säljer E-böcker där.

Adobe Digital Editions

Programvaran är fri och kräver helst att man registrerar ett konto med Adobe för att kunna låsa upp krypterade EPUB-böcker. Om du inte har tänkt köpa krypterade E-Böcker eller låna på biblioteket (E-lib) så behöver du nog inte denna programvara. Men om du vill kunna hantera krypterade böcker finns det ingen väg runt detta.

I Adobe Digital Editions kan du lägga upp alla E-böcker om du vill. Den klarar inte som Calibre att omvandla från olika format till EPUB men den fungerar bra om du bara har EPUB-böcker att hantera. Då kan du strunta i Calibre egentligen och när du ansluter läsplattan till datorn kommer den dyka upp som en enhet i Adobe Digital Editions. För att lägga över en e-bok till läsplattan drar du den bara till din enhet så landar den där. Låneböcker som tiden gått ut på försvinner av sig själva eller spärras för vidare läsning. Man kan som regel låna om dem efter 28 dagar och då får man en ny fil att ladda hem.

När man lånar e-böcker får man inte EPUB-boken direkt utan en annan fil. Förutsatt att man har Adobe Digital Editions installerat klickar man på denna fil och då kommer EPUB-boken laddas hem med rätt kryptering och nyckel. Det krävs också att man har ett konto hos Adobe men det finns instruktioner första gången man startar Adobe Digital Editions för hur man sätter upp ett sådant konto.

CutePDF

Om du installerar programvaran CutePDF på din dator får du möjlighet att generera egna PDF-filer från websidor. Det medför att om du hittar en spännande artikel på nätet som du vill läsa senare så gör du bara så att du väljer skriv ut, sedan väljer du CutePDF som skrivare, klickar på egenskaper sedan på advanced väljer A5 eller A6 som papper och sedan OK. Du får en fråga om var du vill spara filen och filnamn. Om plattan är ansluten kan du spara den direkt till läsplattan annars kan du lägga den i Mina Dokument eller liknande och föra över vid tillfälle. På så vis kan du enkelt och smidigt ta med dig websidor när du vill för senare läsning.

Om du skriver ut i A4 blir texten ibland lite för liten. Det beror på hur websidan representeras i PDF-format men i A5 eller A6 brukar det bli väldigt bra.

Upplevelse

Läsupplevelsen tycker jag är mycket bra, plattan väger mindre än en bok och mindre än många pocket till och med. 200 gram kan man hålla i ganska länge utan att bli trött. Tjockleken på 9 mm är behaglig att hantera, kanterna runt gör att man kan hålla den i olika grepp utan att det känns konstigt. Ändå är plattan inte större än att den går ner i en lite större ficka.

Menysystemet på plattan kan bli bättre, det är egentligen inga problem som det är men det kunde finnas fler sorteringsordningar på böckerna, exempelvis vill man kanske sortera dem i sådan ordning att de man laddade över till plattan sist kommer först i listan. Men det är småsaker som jag kan leva med.

Kontrasten är mycket bra. Upplösningen är fantastisk. Nedan ser du en bild där jag jämför plattans text och en vanlig pocketboks text i bra ljus.

iRiver Story HD Compared with Pocket Book

Som man kan se på bilden är kontrasten inte mycket sämre än en bok tryckt på normalt papper för en pocket. Skärmen är något mörkare i bakgrunden än vitt papper, det drar ju ned kontrasten en del men inte mer än att det definitivt är jämförbart.

Textens storlek kan ändras i 8 steg och det gör att när belysningen är sämre kan man enkelt kompensera med 2-3 steg större text för att få en fortfarande mycket bra läsupplevelse.

Jag har också provat läsa dagstidningar på den. Det fungerar också ganska bra men det här med hur länkar fungerar och att hoppa till artiklar från innehållsförteckningar behöver arbetas på, det har inte fungerar bra alls. Jag hoppas att det är något man löser i en kommande uppgradering.

Hitta eböcker till plattan

Fictionwise

Jag köper mina e-böcker från sajter som till exempel fictionwise.com som har ett stort utbud även av gratisböcker och diverse rabatter. Fictionwise tillämpar ett micropaymentsystem som gör att man betalar in ett antal dollar som man sedan handlar för. Man kan fylla på när man vill och om man köper för mer än vad man har på kontot kan man ”toppa upp” med mellanskillnaden under sin checkout. Många böcker på Fictionwise är också helt utan DRM vilket jag föredrar. Om jag skall betala pengar för en e-bok föredrar jag att den ej är krypterad så att den kan omvandlas till ett annat format i framtiden, annars blir den ju värdelös.

Bokus

Bokus har många svenska böcker, populärlitteratur som deckare mm som e-bok. Ibland är dock priserna lite märkliga då en pocketbok tryckt på papper kan vara billigare än e-boken. Dock är e-böcker i alla fall jag sett hittills billigare än inbundna utgåvor — konstigt vore det väl annars kan man tycka. Jag anser dock att Bokus måste se över priserna om ebokförsäljningen skall ta fart, det är inte lämpligt att böcker som dessutom är krypterade med DRM-skydd skall vara dyrare än vanlig pocket.

Biblioteket

Man kan låna böcker på biblioteket. Detta kräver Adobe Digital Editions som krypterar boken på ett sådant sätt att den slutar vara läsbar 28 dagar efter man laddat hem den. Genom att göra på det sättet tillåter förlagen lån av böcker till läsplattor och det fungerar faktiskt bra. Jag har precis provat detta själv genom att låna hem en bok från biblioteket i Järfälla. Biblioteket tillåter max 3 lån över en 7-dagarsperiod men man skall enligt uppgift kunna återlämna böcker från Adobe Digital Editions i förtid om man är en snabbläsare och därmed kan man låna fler böcker.

På Elibs sajt kan man också köpa många böcker i e-bokformat.

Google Ebooks

Google har en stor samling böcker men det är få som är tillgängliga oss i Sverige ännu. Jag hoppas att man slutar med att vara så amerikanska och inser att det finns en jättestor marknad. iRiver Story HD samarbetar med Google på den amerikanska marknaden och det bådar gott för framtiden. Google använder också EPUB som bokformat och det gillas förstås.

Baen Free Library

Mycket fria böcker hos Baen, fokus på lite geekigare saker och mycket science fiction på Engelska. Har också de flesta formaten inklusive EPUB på sina böcker.

Priset

Priset för denna läsplatta är normalt 1490 SEK men den går att hitta på rabatt. Det är dubbla priset mot föregångaren iRiver Story men den har då en mycket bättre skärm. Priset placerar den i mittensegmentet ungefär rent prismässigt.

Här kan du söka efter den på prisjakt, pricerunner saknar information i skrivande stund om denna produkt.

Swedish

Hur en GPS-mottagare hittar position

2009-09-24 Ichimusai

Delvis baserat på en artikel av Tom Clark (W3IWI) som heter ”How a GPS Receiver Gets a Lock”.

En GPS-mottagare som skall låsa på en satellitsignal för att kunna beräkna sin position behöver utföra en två-dimensionell sökning efter signalen för att kunna hitta den. Den första dimensionen är i tiden — signalstrukturen hos en GPS signal består av en 1023 bitar långt pseudo random number (PRN) i en sekvens som sänds ut med en hastighet av 1.023 megabit/sekund, dvs hela sekvensen sänds en gång per millisekund.

För att kunna låsa i den här dimensionen måste mottagaren ställa in en intern klocka till det korrekta av alla 1023 möjliga värden inom en millisekund dvs timeslots (tidluckor) som kan innebära starten på telegrammet. Det görs som regel genom att man provar sig fram med möjliga värden och försöker hitta det som stämmer. De flesta mottagare behöver ett par millisekunder för att avgöra om en viss timeslot är den rätta eller inte så detta innebär att denna sökning tar ungefär 1-2 sekunder per satellit.

Den andra dimensionen är frekvens. Mottagaren måste korrigera för dopplerskift genom att försöka finjustera mottagningsfrekvensen till signalens frekvens och doppleravdriften. Genom anledningar som vi inte går in på här — men de involverar ovan nämna 1 ms timeslot samt en gammal kändis som hette Nyquist — så är de grövsta möjliga stegen man kan ta när man försöker finjustera signalen 500 Hz.

Mottagarens oscillator är dock oftast inte bättre än ± 10 kHz ungefär och det innebär att ca 20 olika frekvensinställningar kommer behöva provas av. Också denna process görs för varje satellit som skall användas och därför är den initiala proceduren för att erhålla en låsning ganska tidsödande och arbetsintensiv. Det är inte förrän de senaste åren som man faktiskt lyckats bygga relativt strömsnåla mottagare, delvis pga detta.

Den vanligaste strategin för att så snabbt som möjligt få låsning på satelliterna är att man börjar med att välja en oscillatorfrekvens baserat på vad man vet om sin position just nu. Den behöver inte vara exakt, några grader fel är inget problem. Detta baseras på att man antingen sparar ner positionen man hade sist man hade låsning eller helt enkelt frågar användaren var han befinner sig ungefär. Åtminstone vilken världsdel. Sedan gäller det att veta något om var satelliterna befinner sig och detta data finns också lagrat sedan föregående gång och nu behöver vi veta vad klockan är ungefär så det brukar också mottagaren kunna fråga efter.

När vi vet detta kan vi beräkna den apparenta hastigheten satelliterna bör ha och därmed välja en hygglig initial gissning för dopplerskiftet och sedan kan vi börja prova vilken time slot som verkar vara rätt. Då har vi 1023 kombinationer kvar att testa och sedan kanske vi behöver ändå skifta dopplerkompenseringen något eller några steg så i runda slängar behöver vi göra ett par tusen tester och de tar några ms var att göra. En sak till behöver vi också kontrollera och det är våran egen referensoscillators fel. Vi har kanske en uppskattning sedan tidigare kontakter med satelliterna men den driver med temperatur och kanske andra faktorer så vi måste eventuellt prova ytterligare kombinationer för att säkra att vi inte missar signalen vi letar efter.

Så mottagaren börjar på en kvalificerad gissning, hittar den ingenting provar den nästa time slot och så vidare. När den provat alla 1023 möjligheter lägger vi på en offset på vår referensoscillator baserad på den uppskattade felvisningen och nästa steg i vår dopplertabell som vi kan använda oss av. Sedan är det bara att testa ytterligare 1023 time slots.

Explorist Det här gäller förstås när vi vet något om läget. När vi gör en helt kall start och inte vet någonting måste vi gå igenom initialsökläget. Där får vi plötsligt väldigt många kombinationer att titta igenom och det här läget kan vi hamna i om vi trots vår kvalificerade gissning enligt tidigare inte hittar någon signal. Det kan hända att mottagaren har rest en längre sträcka, det kan hända att den har aktiverats inomhus där mottagningen är dålig, det finns inget sätt för oss att veta detta utan vi får helt enkelt prova kombinationer tills mottagaren hittar något som den känner igen som ett GPS-telegram.

Så fort mottagaren börjar hitta en signal som verkar stämma så etableras två stycken tracking loops eller faslåsningsslingor. En är en faslåst slinga i frekvensdomänen som skall försöka spåra satellitens doppler och justera mottagaren efter detta. Den andra är den tidslåst slinga som håller fast vid just denna kanals time slot eller tidslucka. Så målet är att vi skall alltid veta fasen och vilken kod signalen använder.

Så fort detta villkor har uppfyllts så börjar vi extrahera data ur GPS-telegrammet som skickas från satelliten. Telegramstrukturen innehåller ett 1500 bitar långt meddelande som skickas med 50 bitar/sekund och det tar 30 sekunder att skicka ett helt telegram. De flesta mottagarna kräver att man tar emot ett fullt obrutet telegram innan man får ut själva datat vilket betyder att om man kommer ”in i” ett redan sändande telegram kan det ta upp till 30 s innan man får samma telegrams start igen, sedan måste man läsa in det telegrammet och det kan då ta upp till 60 s att få det första telegrammet ”helt” ur mottagaren. I snitt sker detta alltså på ca 45 s för de flesta mottagare.

För att få en rå positionsfix i 2D krävs det att mottagarens klocka också går korrekt. Detta kan man få fram genom att man lyssnar på telegrammen från tre olika satelliter. Man kan då i ett enkelt ekvationssystem korrigera bort sitt eget fel och det förbättras om man väljer de satelliter som ligger högst i rymden. Efter att man har fått dessa första 3 satelliter kan man börja visa en position men fortfarande är noggrannheten oftast inte så bra, en upplösning på 25-50 meter eller så brukar man kunna förvänta sig i det här läget.

När man nu så har tre stycken katter i säcken kan man fortsätta och leta satelliter. Varje satellit man hittar och får lås på ger ytterligare tillskott till datamängden och minskar felet och man kan mer och mer korrigera sin egen klocka och använda sig av medelvärdesbildning mellan de olika satelliternas telegram och därmed också kunna öka noggrannheten ännu mer. Det tar ungefär 45 s att hitta varje satellit för varje mottagare som arbetar med att leta.

Varje satellit skickar också i sitt telegram en förkortad almanacka som ger information om satellitbanorna, eventuella deviationer som förekommer och detta lagrar de flesta mottagare pliktskyldigt för att underlätta låsningen nästa gång. Ju längre man lyssnar på fler satelliter desto mer komplett blir almanacksdatat och det blir då lättare att låsa när man startar upp sin GPS-mottagare igen. Har den legat avslagen länge — ett par månader eller så — kan det hända att almanackdatat åtminstone för några satelliter inte stämmer längre så väl. Almanackdatat tar upp ca 25 av de 30 sekunder som varje satellits telegram sänds på och det tar totalt 12 minuter och 30 sekunder att få ner en full uppsättning almanacksdata för hela nätverket. Därför är det en bra ide att alltid låta sin GPS-mottagare vara igång en kvart eller så efter den fått låsning.

gps-status

Har mottagaren helt felaktig eller saknar almanacksdata finns inget annat sätt än att göra en all sky search vilket kan ta 20 minuter eller mer. Då provar man slaviskt kombination efter kombination tills man hittar satelliterna så man kan få ner almanacksdatat och därmed börja bygga upp den information man behöver för att kunna erhålla låsning inom ett par minuter. Det är mycket ovanligt att mottagare idag startar i det här läget. Det finns nämligen vissa grundförutsättningar som är så pass vanliga att man direkt kan utesluta ett antal testfall man aldrig behöver göra. Och frågar man dessutom användaren ungefär var han befinner sig och vad klockan är kan man också dra vissa slutsatser baserat på grundförutsättningarna för GPS-systemet och dess satelliters grundbanor.

När man har hittat fler än 3 satelliter kan man även få en 3D-låsning vilket innebär att man kan börja kalkylera vilken höjd man befinner sig på. Denna kalkyl är dock inte riktigt lika noggrann som positionen, man brukar säga att felvisningen kan vara upp till 3 ggr så stor på höjden som den beräknade positionsfelet uppgår till.

Moderna GPS-mottagare som sitter i mobiltelefoner fuskar ordentligt. Om de har täckning går de helt enkelt ut på mobilnätet och kontrollerar vad klockan är. Många operatörer skickar också en grov koordinat till mobilen från basstationen (det är basstationens egen koordinat som skickas) och då har ju mobilen redan en hel del information att börja arbeta med när det gäller att hitta satelliter.

Det skall också sägas att mycket av det ovan beskrivna när det gäller att hitta satelliter och få låsning sker parallellt. De flesta mottagare på marknaden idag har åtminstone 12 parallella mottagare så de kan söka av de möjliga kombinationerna 12 ggr så snabbt som de tidiga enkanaliga mottagarna.

Dessutom har man lagt till ett nytt system som heter EGNOS[1] här i Europa med ytterligare satelliter som via markstationer skickar ut kompletterande deviationsdata. I USA har man en motsvarighet som kallas WAAS[2] Har man en mottagare som klarar EGNOS-signalen (och den är tillräckligt bra för att kunna användas) så får man ytterligare kompletterande information och noggrannheten på mottagaren kan då bli 2-3 meters felvisning vilket är helt otroligt egentligen.

För bilnavigation behöver man som regel en noggrannhet på runt 15 meter, blir den sämre kan det bli svårt att ha framförhållning och för den som går i skog och mark kanske man inte ens behöver ha bättre än 100 meters felvisning medan på sjön vill man gärna ha 5 meter eller bättre för att undvika en grynna.

[1] EGNOS betyder European Geostationary Navigation Overlay System alltså det Europeiska systemet för geostationär navigationsdata.

[2] WAAS betyder Wide Area Augmentation Service som betyder ungefär service för förbättning av vidsträckt område och det är underförstått att det är navigationsdata man försöker förbättra.