Kategoriarkiv: Swedish

Hur en GPS-mottagare hittar position

Delvis baserat på en artikel av Tom Clark (W3IWI) som heter ”How a GPS Receiver Gets a Lock”.

En GPS-mottagare som skall låsa på en satellitsignal för att kunna beräkna sin position behöver utföra en två-dimensionell sökning efter signalen för att kunna hitta den. Den första dimensionen är i tiden — signalstrukturen hos en GPS signal består av en 1023 bitar långt pseudo random number (PRN) i en sekvens som sänds ut med en hastighet av 1.023 megabit/sekund, dvs hela sekvensen sänds en gång per millisekund.

DSC_8958

För att kunna låsa i den här dimensionen måste mottagaren ställa in en intern klocka till det korrekta av alla 1023 möjliga värden inom en millisekund dvs timeslots (tidluckor) som kan innebära starten på telegrammet. Det görs som regel genom att man provar sig fram med möjliga värden och försöker hitta det som stämmer. De flesta mottagare behöver ett par millisekunder för att avgöra om en viss timeslot är den rätta eller inte så detta innebär att denna sökning tar ungefär 1-2 sekunder per satellit.

Den andra dimensionen är frekvens. Mottagaren måste korrigera för dopplerskift genom att försöka finjustera mottagningsfrekvensen till signalens frekvens och doppleravdriften. Genom anledningar som vi inte går in på här — men de involverar ovan nämna 1 ms timeslot samt en gammal kändis som hette Nyquist — så är de grövsta möjliga stegen man kan ta när man försöker finjustera signalen 500 Hz.

Mottagarens oscillator är dock oftast inte bättre än ± 10 kHz ungefär och det innebär att ca 20 olika frekvensinställningar kommer behöva provas av. Också denna process görs för varje satellit som skall användas och därför är den initiala proceduren för att erhålla en låsning ganska tidsödande och arbetsintensiv. Det är inte förrän de senaste åren som man faktiskt lyckats bygga relativt strömsnåla mottagare, delvis pga detta.

Den vanligaste strategin för att så snabbt som möjligt få låsning på satelliterna är att man börjar med att välja en oscillatorfrekvens baserat på vad man vet om sin position just nu. Den behöver inte vara exakt, några grader fel är inget problem. Detta baseras på att man antingen sparar ner positionen man hade sist man hade låsning eller helt enkelt frågar användaren var han befinner sig ungefär. Åtminstone vilken världsdel. Sedan gäller det att veta något om var satelliterna befinner sig och detta data finns också lagrat sedan föregående gång och nu behöver vi veta vad klockan är ungefär så det brukar också mottagaren kunna fråga efter.

När vi vet detta kan vi beräkna den apparenta hastigheten satelliterna bör ha och därmed välja en hygglig initial gissning för dopplerskiftet och sedan kan vi börja prova vilken time slot som verkar vara rätt. Då har vi 1023 kombinationer kvar att testa och sedan kanske vi behöver ändå skifta dopplerkompenseringen något eller några steg så i runda slängar behöver vi göra ett par tusen tester och de tar några ms var att göra. En sak till behöver vi också kontrollera och det är våran egen referensoscillators fel. Vi har kanske en uppskattning sedan tidigare kontakter med satelliterna men den driver med temperatur och kanske andra faktorer så vi måste eventuellt prova ytterligare kombinationer för att säkra att vi inte missar signalen vi letar efter.

Så mottagaren börjar på en kvalificerad gissning, hittar den ingenting provar den nästa time slot och så vidare. När den provat alla 1023 möjligheter lägger vi på en offset på vår referensoscillator baserad på den uppskattade felvisningen och nästa steg i vår dopplertabell som vi kan använda oss av. Sedan är det bara att testa ytterligare 1023 time slots.

ExploristDet här gäller förstås när vi vet något om läget. När vi gör en helt kall start och inte vet någonting måste vi gå igenom initialsökläget. Där får vi plötsligt väldigt många kombinationer att titta igenom och det här läget kan vi hamna i om vi trots vår kvalificerade gissning enligt tidigare inte hittar någon signal. Det kan hända att mottagaren har rest en längre sträcka, det kan hända att den har aktiverats inomhus där mottagningen är dålig, det finns inget sätt för oss att veta detta utan vi får helt enkelt prova kombinationer tills mottagaren hittar något som den känner igen som ett GPS-telegram.

Så fort mottagaren börjar hitta en signal som verkar stämma så etableras två stycken tracking loops eller faslåsningsslingor. En är en faslåst slinga i frekvensdomänen som skall försöka spåra satellitens doppler och justera mottagaren efter detta. Den andra är den tidslåst slinga som håller fast vid just denna kanals time slot eller tidslucka. Så målet är att vi skall alltid veta fasen och vilken kod signalen använder.

Så fort detta villkor har uppfyllts så börjar vi extrahera data ur GPS-telegrammet som skickas från satelliten. Telegramstrukturen innehåller ett 1500 bitar långt meddelande som skickas med 50 bitar/sekund och det tar 30 sekunder att skicka ett helt telegram. De flesta mottagarna kräver att man tar emot ett fullt obrutet telegram innan man får ut själva datat vilket betyder att om man kommer ”in i” ett redan sändande telegram kan det ta upp till 30 s innan man får samma telegrams start igen, sedan måste man läsa in det telegrammet och det kan då ta upp till 60 s att få det första telegrammet ”helt” ur mottagaren. I snitt sker detta alltså på ca 45 s för de flesta mottagare.

För att få en rå positionsfix i 2D krävs det att mottagarens klocka också går korrekt. Detta kan man få fram genom att man lyssnar på telegrammen från tre olika satelliter. Man kan då i ett enkelt ekvationssystem korrigera bort sitt eget fel och det förbättras om man väljer de satelliter som ligger högst i rymden. Efter att man har fått dessa första 3 satelliter kan man börja visa en position men fortfarande är noggrannheten oftast inte så bra, en upplösning på 25-50 meter eller så brukar man kunna förvänta sig i det här läget.

När man nu så har tre stycken katter i säcken kan man fortsätta och leta satelliter. Varje satellit man hittar och får lås på ger ytterligare tillskott till datamängden och minskar felet och man kan mer och mer korrigera sin egen klocka och använda sig av medelvärdesbildning mellan de olika satelliternas telegram och därmed också kunna öka noggrannheten ännu mer. Det tar ungefär 45 s att hitta varje satellit för varje mottagare som arbetar med att leta.

Varje satellit skickar också i sitt telegram en förkortad almanacka som ger information om satellitbanorna, eventuella deviationer som förekommer och detta lagrar de flesta mottagare pliktskyldigt för att underlätta låsningen nästa gång. Ju längre man lyssnar på fler satelliter desto mer komplett blir almanacksdatat och det blir då lättare att låsa när man startar upp sin GPS-mottagare igen.  Har den legat avslagen länge — ett par månader eller så — kan det hända att almanackdatat åtminstone för några satelliter inte stämmer längre så väl. Almanackdatat tar upp ca 25 av de 30 sekunder som varje satellits telegram sänds på och det tar totalt 12 minuter och 30 sekunder att få ner en full uppsättning almanacksdata för hela nätverket. Därför är det en bra ide att alltid låta sin GPS-mottagare vara igång en kvart eller så efter den fått låsning.

gps-status

Har mottagaren helt felaktig eller saknar almanacksdata finns inget annat sätt än att göra en all sky search vilket kan ta 20 minuter eller mer. Då provar man slaviskt kombination efter kombination tills man hittar satelliterna så man kan få ner almanacksdatat och därmed börja bygga upp den information man behöver för att kunna erhålla låsning inom ett par minuter. Det är mycket ovanligt att mottagare idag startar i det här läget. Det finns nämligen vissa grundförutsättningar som är så pass vanliga att man direkt kan utesluta ett antal testfall man aldrig behöver göra. Och frågar man dessutom användaren ungefär var han befinner sig och vad klockan är kan man också dra vissa slutsatser baserat på grundförutsättningarna för GPS-systemet och dess satelliters grundbanor.

När man har hittat fler än 3 satelliter kan man även få en 3D-låsning vilket innebär att man kan börja kalkylera vilken höjd man befinner sig på. Denna kalkyl är dock inte riktigt lika noggrann som positionen, man brukar säga att felvisningen kan vara upp till 3 ggr så stor på höjden som den beräknade positionsfelet uppgår till.

Moderna GPS-mottagare som sitter i mobiltelefoner fuskar ordentligt. Om de har täckning går de helt enkelt ut på mobilnätet och kontrollerar vad klockan är. Många operatörer skickar också en grov koordinat till mobilen från basstationen (det är basstationens egen koordinat som skickas) och då har ju mobilen redan en hel del information att börja arbeta med när det gäller att hitta satelliter.

Det skall också sägas att mycket av det ovan beskrivna när det gäller att hitta satelliter och få låsning sker parallellt. De flesta mottagare på marknaden idag har åtminstone 12 parallella mottagare så de kan söka av de möjliga kombinationerna 12 ggr så snabbt som de tidiga enkanaliga mottagarna.

Dessutom har man lagt till ett nytt system som heter EGNOS[1] här i Europa med ytterligare satelliter som via markstationer skickar ut kompletterande deviationsdata. I USA har man en motsvarighet som kallas WAAS[2] Har man en mottagare som klarar EGNOS-signalen (och den är tillräckligt bra för att kunna användas) så får man ytterligare kompletterande information och noggrannheten på mottagaren kan då bli 2-3 meters felvisning vilket är helt otroligt egentligen.

För bilnavigation behöver man som regel en noggrannhet på runt 15 meter, blir den sämre kan det bli svårt att ha framförhållning och för den som går i skog och mark kanske man inte ens behöver ha bättre än 100 meters felvisning medan på sjön vill man gärna ha 5 meter eller bättre för att undvika en grynna.


[1] EGNOS betyder European Geostationary Navigation Overlay System alltså det Europeiska systemet för geostationär navigationsdata.

[2] WAAS betyder Wide Area Augmentation Service som betyder ungefär service för förbättning av vidsträckt område och det är underförstått att det är navigationsdata man försöker förbättra.


Glömda kulturskatter

Johan Antus [www.antus.org] har en härlig sajt som innehåller allt möjligt roligt för den som är intresserad av nutidshistoria. Mycket bunkrar men även lite övergivna bostäder och en del annat intressant för den som tycker det är spännande att ge sig ut på urban exploration.

Själv fascineras jag av bilderna från en svunnen period när det svenska försvaret byggde anläggningar för landets försvar lite överallt och det fanns verkligen ingen större hejd på ekonomin när det gällde sådant.

Jag gillar också sidan om piratradiosändningarna som verkligen visar bilder, går på djupet och förklarar hur det gick till. Ungdomar byggde portabla FM-sändare som monterades upp tillfälligt på vindar, balkonger och tak i stockholmsområdet och sände mellan 30-90 minuter ungefär en gång i veckan. Televerket var fullkomligt vansinniga i sin jakt efter de ”samhällsomstörtande verksamheterna” som pågick.

Att springa med telefon

Jag har telefonen med mig när jag löptränar. Jag har min MP3-spelare i telefonen, jag har min GPS och programvara som loggar löpningen och jag har nödtelefonen händig om jag skulle bryta ett ben eller bryta ihop eller nått mitt ute i skogen.

Men ibland blir det lustigt…

– <flås> ’Allå? <flås>
– Hej vi ringer från Dagens Nyheter, du har ju tidigare haft tidningen men avslutat din prenumeration hos oss. Därför undrar vi om du skulle vara intresserad av ett erbjudande…
– <flås> <flås> Nej tack <flås>
– Okay får man fråga varför… du… jag ringer inte olägligt eller så?
– <flås> lite <flås> kanske <flås> ute och springer <flås flås>
– Oh, haha, det lät som om jag hade kommit mitt i något heeelt annat.
– <flås> kan tro det <flås flås flås> men jag har inte <flås flås> riktigt tid <flås flås> att läsa <flås> morgontidning <flås> den blir <flås> mest liggande <flås flås> på hög <flås> så tack ändå.
– Okay, lugnt, ha det bra med springandet!
– <flås> tack hej <flås> <klick>

Funbeats tre huvudregler

Lite skämtsamt efter diskussionsforumen på Funbeat refereras det ibland till de tre huvudreglerna särskilt bland löparna (och ja det är ett skämt som visar på diversiteten bland deltagarna) på skoj alltså. Inte allvar.

  1. Inget ämne är så trivialt att alla kan vara överens.
  2. Om alla är överens kommer någon av dem ändra åsikt.
  3. För övrigt sätter du i hälen för mycket när du springer för korta och/eller långa intervaller och ät mindre kolhydrater… och längre!

Funbeat är en sajt för träningsglada där man kan samla sin träning och statistik och diskutera med likasinnade. Det kostar inget att vara med, alla kan registrera sig och börja motionera.

Det svenska Urban Exploration-forumet

28 dagar senare

Jag gissar att namnet syftar på filmen med samma namn [wikipedia] [IMDb] som innehåller en hel del sådana miljöer man letar efter som Urban Explorer. Jag hörde om detta forum från Jan Jörnmark, en av mina favoritfotografer och professor i ekonomisk historia. Han hade en föreläsning på Kungliga Myntkabinettet och efteråt fick vi en liten pratstund och han hänvisade då till forumet. Han har också refererat till det från sin grupp på Facebook.

Även om jag inte riktigt har tid att delta i forumet tycker jag då och då att det är intressant att läsa och titta på bilderna. Jag skulle gärna ägna mig mer åt UE själv men det finns gränser för vad man hinner med på sin fritid tyvärr och jag fotar gärna annat också.

Steel City

Jag gillar Apolivareklamen

För någon månad sedan så skickades en länk till mig om en ny facebookgrupp som kallades ”Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen”. Jag hade sett reklamen på TV och visste vilken det handlade om men jag förstår inte riktigt varför man blir rädd. Det finns tydligen de som tycker att den påminner om skräckfilmen ”The Ring” men jag tycker bara den är vacker rakt igenom. Sedan vet jag inte hur bra Apolivas produkter är men Metro rapporterar att de har mångdubblat försäljningen efter all uppmärksamhet som reklamen har fått på nätet inte minst.

Tjejen i filmen är förresten Adina Fohlin [bilder] [wikipedia] [emanuelle] men det är inte hon som sjunger utan hon bara mimar. Reklamen är tänkt att spegla nordiska väderförhållanden och det var också så jag själv uppfattade den när jag såg den första gången. Jag fann den dock något fascinerande eftersom jag tyckte det var mycket vackert fotat och genomfört.

Hela reklamen är gjort i en enda 30 sekunder lång tagning vilket är mycket snyggt gjort ur både ett estetiskt och tekniskt perspektiv vilket är något som jag tycker om.

Bakom filmen ligger Forsman och Bodenfors [reklamfilmen] [hemsidan] i Göteborg, troligen ett av landets duktigaste reklambyråer och jag tycker att de måste erkännas att de lyckats över förväntan på bred front med sin reklamfilm.  Apoteket som har beställt den är också mycket nöjda med kampanjen vad det verkar – tror fasen det – hur många kampanjer har egna facebookgrupper med närmare 90 000 medlemmar egentligen?

Kanske har det något att göra med att hennes sminkning är mycket diskret och gjord för att hon skall se osminkad ut, därmed ser hon lite blek ut. Vitbalansen i filmen är också ställd lite åt det kalla. Kanske är det därför som folk reagerar över filmen, tjejer i reklam skall inte vara osminkade eller se naturliga ut, de skall följa en viss norm för hur man ser ut i tevereklam. Jag vet inte men lite tänkvärt är det.

Apoliva är förresten apotekets hudvårdsserie med produkter som skall vara snälla mot huden, innehålla ingredienser som man vet fungerar, bra mot miljön osv.

Folk har också hedrat den med ett antal spoofs och remakes:

Håtuna Kyrka

Håtuna kyrka
Första kyrkan på platsen var troligen en träkyrka som tillkom under 1000-talet. Senare under 1100-talet uppfördes en liten kyrka av gråsten i romansk stil. Av denna kom kyrktornet och murpartier i nordvästra hörnet att ingå i nuvarande kyrkobyggnad som tillkom vid en genomgripande ombyggnad under 1300-talets första fjärdedel.

Sakristian
Kyrktornet byggdes på så att det blev ett av de högsta i landet. År 1691 tillkom fönster i norr. Omkring år 1700 blåste tornspiran ned och återuppbyggdes aldrig. Resterande delar av tornet revs under 1800-talet.

Håtuna Kyrka
Dess innertak försågs med tunnvalv av trä som spikades fast i takstolen som ännu finns kvar. Nuvarande tegelvalv slogs under 1400-talets tredje fjärdedel och därmed sänktes innertakets höjd från tidigare 13 meter till nuvarande 10 meter. Vid samma tid uppfördes vapenhuset.

Vapenhus och Begravningskapell
Utbyggnaden till vänster är kyrkans vapenhus som är uppfört senare än huvudkroppen. Utbyggnaden till vänster är det gamla vapenhuset som fått sin ingång igenmurad och konverterats till begravningskapell i stället.

Sakristian
Utbyggnaden till höger är den moderna sakristian i kyrkan. Här kom jag inte in för att ta några bilder denna gång då prästen redan var där för att förbereda sig inför dagens gudstjänst.

Begravningskapellets fönster
Fönster in till gravkapellet. De små fönstren på var sidan om rummet ger ett mycket speciellt ljus in till kapellet.

Runstenen
I vapenhuset står en bevarad runsten skyddad. Det finns ytterligare en runsten i närheten som har använts som trappsten till kyrkan men nu är uppställd till beskådande.

Sköldar
Sköldar Detaljer ur den norra väggen i kyrkan som visar sex stycken prominenta sköldar i trä.

Begravningskapellet
Begravningskapellet Gravkapellet från insidan. Ett ganska litet rum som för länge sedan var vapenrum till kyrkan i västlig riktning. Senare sattes ingången igen och rummet gjordes om till andaktsrum för begravningar. Notera de runda små fönstren på var sida (endast ett syns i bild) som ger ett mycket intressant ljusspel i rummet.

Interiör i huvuddelen
Håtuna kyrka sedd från dopfunten framme vid altaret. Orgeln uppe på balustraden är magnifik, takmålningarna är helt enkelt underbara och kyrkan känns ljus och luftig, åtminstone i dag. Detta är en av de vackraste svenska kyrkor som jag har varit in i måste jag säga.

Orgel
Orgel Den rikt utsmyckade orgeln med fasadpiporna väl putsade. Exakt vem som byggde orgeln vet jag inte säkert, jag har hittat en smula motstridiga uppgifter. Det sägs i flera källor att orgeln byggdes av Per Zacharias Strand, men när man tittar på orgeln själv står namnet E.A. Setterquist & Son på själva klaviaturkåpan. Setterquist var lärling hos P.Z. Strand och kan möjligen också ha renoverat orgeln vid ett senare tillfälle.

E.A. Setterquist & Son
Detaljer från kyrkorgeln som den ser ut idag. Som tidigare nämnts är orgelns egentliga byggherre osäker men här finns en ledtråd till en av Sveriges mest kända orgelbyggare. Setterquist gick dock som lärling hos Samuel Strand i Vingåker och arbetade sedan med Pehr Zacharias Strand i Stockholm på flera orglar. I Håtuna kyrka sägs det vara P.Z. Strand som är upphovsman till orgeln och möjligen kan Setterquist senare ha renoverat densamma och lagt till sitt namn.

Krucifix
Triumfkrucifixet på norra väggen är ett svenskt arbete från 1300-talets andra fjärdedel.

Interiör i huvuddelen
Utsikten i kyrkans mittskepp sett från dopfunten framme vid altaret. En fantastiskt vacker kyrka är det hur som helst.

Håtuna Kyrkoaltare
Ett mycket vacker altare med rika ornamenteringar och utsmyckningar. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1674, dess oljemålning visar Jesus på korset. Jämter Maria och aposteln Johannes står även Moses och Johannes Döparen. Övre målningen visar gravläggningen av Jesus.

Acceptera inte tysta samtal.

Plague Flag
Plague Flag

Det blir mer och mer vanligt med så kallade tysta samtal från telemarketingföretag som ringer upp olika hushåll här i landet. Dels kan det bero på att vi har väldigt billiga telefonsamtal i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv men säkert beror det också på att det är närmare 25% av alla privatpersoner som står som abonnenter på fast telefoni som har anmält sig till branschens spärr-register det så kallade NIX-registret. Det innebär fler samtal till de som inte anmält sig.

Ett ofog som breder ut sig nu är de så kallade tysta samtalen. Många känner säkert igen sig där telefonen ringer på kvällen när man kommit hem från jobbet, ofta mitt i middagen och när man svarar är det bara tyst eller man kan höra ett klick när luren läggs på i andra änden. Dessa tysta samtal uppstår när telemarketingföretaget begagnar sig av en automatisk uppringningsdator. Dessa fungerar så att man har ett antal säljare och mäter ungefär hur lång tid en säljare lägger ner på varje samtal samt hur många som i snitt besvarar samtalen som rings. Sedan låter man en dator ringa upp ett antal personer och så fort någon svarar kopplas denne till en ledig säljare. Om samtalen som säljarna för tar längre tid än beräknat så innebär det att fler personer rings upp än det finns lediga säljare och då lägger datorn bara på luren.

Detta innebär för den uppringda personen ett stort irritationsmoment. Man har blivit avbruten i det man höll på med och den här tiden på kvällen då de flesta sådana samtal rings till hemnummer innebär ju också att man oftast antar att det är släkt eller vänner som ringer. När man sedan bara får samtalet nedkopplat direkt man svarar blir man irriterad och arg. Min egen sambo började nästan undra om jag hade något fuffens för mig ”på sidan om” eftersom de bara lade på luren när hon svarade och det ringde. Det här oskicket måste naturligtvis stoppas. Men i väntan på en ny telemarketinglag som gör det möjligt att få ett stopp på det här så finns det vissa saker man kan göra själv.

Anmäl dig till NIX-registret. Det gör man genom att ringa 020-27 70 00 och sedan knappa sig fram i menyn. Därefter måste man vänta 2 dagar innan man kan ringa igen och bekräfta. Först då har man tagits upp på spärrlistan och sedan kan de ta ytterligare några veckor innan numret gått ut till alla telemarketingföretag så du finns med i deras register.

Skriv upp alla telefonnummer som ringer tysta samtal och vilken tidpunkt de ringer. Använd nummerpresentatör och försök spåra numret. Ofta går numret till en teleoperatör och de kan då ge besked om vilket företag som abonnerar på ett visst nummer om du kontaktar dem. Nummer som inte finns registrerade på eniro.se eller hitta.se kan ibland spåras genom att man googlar på dem. Ofta har andra drabbade skrivit om vilka nummer som ringt dem.

Ta kontakt med telemarketingföretaget och tala om för dem att du inte önskar fler samtal från dem. Uppge att du tagit mot tysta samtal och förklara att detta är helt oacceptabelt och otroligt irriterande. Var dock hövlig, försök inte hämnas på säljaren eller på personer i företagsledningen det är bortkastad energi.

Berätta om företaget på nätet i forum och på sajter, i din blogg eller liknande och berätta att du blivit utsatt för tysta samtal. De flesta telemarketingföretags kunder är mycket känsliga för hur de företag som de anlitar för en kampanj tar sig. Var dock saklig och överdriv inte. Det finns sajter där ute som loggar telefonnummer som förekommer i telemarketing, fyll i numret där och om du vet vilket företag som ligger bakom och hjälp andra att direkt finna källan till ofoget.

Vid upprepade förseelser från samma företag trots att du undanbett dig kontakt så kan du ta kontakt med konsumentverket. Ge dem då en lista på vilka företag som ringt från vilka nummer och på vilka tider. Det gör det lättare för dem att göra något åt saken. Räkna dock inte med någon omedelbar aktion från deras sida men om det kommer in tillräckligt många anmälningar finns det möjlighet att de kan agera.

Det är dock rätt meningslöst att försöka göra en polisanmälan för det är inte olagligt att ringa folk och det är svårt att påvisa trakasseri även om det känns som det. Vidare är det väl ganska tveksamt om polisen kommer göra något öht åt detta även om man får hemfriden störd.

Säg upp ditt fasta teleabonnemang. Ja varför inte? De flesta har en mobil i dag, den tid är över när företag och myndigheter ansåg det suspekt när man lämnade mobiltelefonnummer i stället för fasttelefonnummer när man var i kontakt med dem. Eftersom det är dyrare att ringa mobiler är det många telemarketingkampanjer som inte ringer dessa över huvud taget. Är du långpratare finns det väl säkert en viss möjlighet till att du tjänar på att ha en fast telefon men för mig är det snarare så att månadskostnaden från kopparägaren är mer än jag ringer för.

Hemligt nummer fungerar ganska bra. Om du har ett nummer och vill skaffa hemligt lär du samtidigt byta nummer förstås. Det kan vara rätt trist och många gamla vänner kanske inte hittar dig igen om du inte har en hänvisning och då är det ju rätt meningslöst med hemligt nummer. Annars är det ett rätt effektivt sätt att stävja okynnesringningar från telemarketingbranschen.

Enligt branschens regler skall en person som blivit utsatt för ett tyst samtal sedan ringas upp av en fysisk person som förklarar vad som inträffat. Detta har jag aldrig hört talas om att någon har faktiskt råkat ut för och vi har hemma tagit mot ibland upp till 5-6 tysta samtal på en kväll utan att för den skull blivit uppringda av någon fysisk person som förklarar vad som hänt. Det verkar inte som om någon telemarketingfirma faktiskt följer denna rekommendation. Kanske just för att det inte finns någon som följer upp och kontrollerar att de faktiskt följer sina egna branschrekommendationer. Det finns en hel del om detta att läsa på konsumentverkets hemsida och det finns flera lagförslag som manglas genom juridiken just nu men inget som omedelbart i närtid kommer innebära någon större förändring.

Telemarketingfolket lobbar också ganska hårt för att vi skal behålla NIX-listan som vi har nu i stället för en JAPP-lista. Skillnaden är att på NIX-listan måste man säga ifrån om man inte vill ha samtal medan på en JAPP-lista skulle man anmäla sig om man ville ha samtal från dessa. Det innebär förstås att förmodligen skulle inte en kotte anmäla sig och därmed skulle hela branschen vara slut.

Till sist några länkar som är bra att ha för detta ändamål:

Om influensa

Plague Flag
Plague Flag

Jag läste en fantastisk artikel i Nature (vol. 459, pp 931-939, 18 juni 2009) som väl summerade det nuvarande läget vad gäller influensaviruset H1N1 men också jämförde det med andra varianter. Särskilt diskuteradess dess patologiska komponenter på djupet – dvs det som är dödligt – och jämfördes med andra liknande virus.

Detta influensavirus är riktigt fascinerande. Tillåt mig att breda ut texten en smula…

Jämfört med andra virus

Hur många bitar behövs det för att döda en människa?

H1N1-viruset har blivit synat ordentligt i sömmarna och dess genetiska sekvenser undersökts och loggats i NCBI Influenza Virus Resource database. Exempelvis en influensavariant känd som A/Italy/(49/2009(H1N1) isolerades från näsan hos en 26-årig kvinna som återvände till Italien efter ett besök i USA och hela genomet hos viruset finns postat på denna webbsida. Här kommer de första 120 bitarna i den informationsmängd som utgör genomet.

atgaaggcaa tactagtagt tctgctatat acatttgcaa ccgcaaatgc agacacatta

Kom ihåg att varje symbol representerar ett av fyra möjliga värden. Därför är det 2 bitar information per symbol. Alternativt kan de också representeras som en sekvens av aminisyror genom en direkt översättningstabell via de följande peptiderna:

MKAILVVLLYTFATANADT 

I detta fall representerar varje symbol en aminosyra som är ekvivalet med 6 bitar information, dvs 3 DNA-kodoner per aminosyra. M står för Metionin, K är Lysin, A är Alanin osv. Du kan hitta hela översättningstabellen här.

För de som inte är förtrogna med molekulärbiologi så kan man säga att DNA är informations-ekvivalet med RNA rakt översättningsbart 1-till-1. DNA är som ett program sparat på hårddisken, RNA är samma program laddat i en dators RAM-minne. När DNA laddas sker något som kallas för transkription där T-baserna byts mot U-baser. Varje baspar specificerar en av fyra möjliga symboler, A, T eller U, G och C) så ett enstaka baspar innebär alltså 2 bitar information.

Proteiner är resultatet av att köra ett RNA-program. När RNA tolkas i en cell så syntetiseras det protein (eller de proteiner) som RNA står för. Detta sker i steg om 3 symboler RNA mot 1 aminosyra som är byggstenarna i ett protein. Man kan jämföra proteiner med pixlarna i en frame buffer om man är bekant med hur grafikkort fungerar. Ett komplett protein är en bild på skärmen, varje aminosyra är en pixel som bygger upp denna bild. Varje pixel har ett färgdjup om 6 bitar som mappas 3 till 1 på ett medium som lagrar 2 bitar per symbol eller baspar i detta fall och varje pixel har en färgpalett som översätter ett visst värde mot en lagrad färg. Till skillnad från datorgrafik kan dock antalet aminosyror variera i ett protein.

Vi gör ett exempel av det, låt oss säga att vi har sex bitar information sparat på datorns hårddisk, det innebär exempelvis sekvensen ATG och denna laddas till minnet RAM som RNA och blir då AUG (T översätts till U alltid i detta fall). När detta tolkas av datorn läses AUG som en pixelfärg och slås upp i paletten och där får vi då resultatet M som står för aminosyran metionin som råkar vara startsekvensen i varenda biologiskt DNA-program! Eftersom DNA och RNA är informationsekvivalenta (kan översättas rakt 1-till-1) så väljer forskarna för det mesta att lagra sekvenserna i DNA-format – även om det som i fallet med influensavirus egentligen inte finns något DNA i viruset – bara RNA.

Tillbaka till huvudpoängen med detta. Denna särskilda RNA-subrutin som vi talade om här tidigare i inledningen kodar för något som kallas HA-genen som producerar hemaglutinin, i just detta fall är det H1 hos H1N1-viruset och det är härifrån som virusen klassas.

Om man tänker sig organismer som datorer med IP-adresser så är varje funktionell cellgrupp inom organismen en rutin som lyssnar på sin egen aktiva port. Så precis som port 25 oftast kopplar mot en SMTP-server på en dator så kopplar H1 specifikt mot luftvägarna i en människas respiratoriska system. Intressant nog kopplar även H1 mot inälvorna i många fågelarter varför viruset kan hoppa mellan så vitt skilda organismer som människor och fåglar. Men detta innbär att symptomen för detta virus blir helt annorlunda i människor där det attackerar luftvägarna och i fåglar där det attackerar mag-tarm-kanalen i stället.

Till skillnad från H5-virus som var den stora skrämsellarmet för några år sedan som kodar specifikt för en del i lungorna hos människor som sitter väldigt djupt så är som regel inte H1 virus lika allvarliga för de attackerar inte lika känslig vävnad. H5-virus leder som regel i människor till kraftig lunginflammation medan H1 mest innebär snuva, nysningar och irritation i de över luftvägarna och orsakar täppt näsa medan H5-virus kan helt göra det omöjligt att andas på egen hand.

Forskare lär sig mer om denna H5-port för varje dag, artikeln i Nature indikerar att vissa människor bär på en mutation som gör att deras lungor ”inte lyssnar” på den här porten utan är mer eller mindre immuna mot H5-virus. Dessa människor skulle vara de som hade lättast att överleva en pandemi baserade på t.ex. fågelinfluensavirus som H5N1 eftersom de skulle ha ett naturligt skydd mot dessa medan de flesta andra som inte hade det skulle sakna detta skydd och mycket lättare duka under för H5N1 eller någon följdsjukdom.

Så hur många bitar information finns det egentligen i H1N1 som också kallas svininfluensa egentligen? Den råa informationsmängden är 26 022 bitar. Några används inte (läses aldrig) i genmaskineriet så räknar vi bort dessa blir det 25 054 bitar kvar.  Dessa siffror är inte helt exakta, viruset muterar gärna och ofta vilket gör att antalet använda bitar kan variera från en stam till en annan av samma virus. I datorvärlden kan man säga att viruset innehåller självmodifierande kod som gör att medan det kör sin genetiska sekvens i din cells biologiska maskineri kan den ibland skapa två olika proteiner från en enda gen beroende på hur den körs. Detta är mycket intressant förstås men i datorsammanhang kan man jämföra det med att en viss kod producerar ett resultat om vissa variabler är satta på ett sätt och ett annat resultat om variablerna inte är satta på ett specifikt sätt.

Men grovt räknat – det behövs ca 25 kilobit information vilket är alltså 3.2 kilobyte – ungefär lika mycker RAM som finns ledigt i en Commodore VIC-20 för BASIC-tolken att använda – för att ha en god chans att ta livet av en människa.

Detta är mycket mer effektivt än de enklaste datorvirus, som exempel MyDoom som innehåller ungefär 22 kB information.

Det är ganska fantastiskt att förstå att man kan dödas av en blygsam 3.2 kilobyte lång sekvens med data. Men med tanke på att vår egen DNA:s informationsmängd väger in runt 850 Mbyte data så borde det finnas en och annan exploit och säkerhetslucka som kan nyttjas av skadlig kod.

Att hacka svininfluensan

En intressant konsekvens från att läsa denna artikel i Nature, och att se hela virusets genetiska sekvens, är att jag nu vet hur man skulle kunna modifiera virusets genom för att göra det mer dödligt.

Så här går det till:

Artikeln i Nature noterar t.ex. att varianter av genen PB2 som har glutaminsyra vid position 627 i den genetiska sekvensen har en låg patogenes (inte så dödlig) medan en variant som i stället har lysin på samma position är betydligt dödligare för människor. Om vi tittar på sekvensen av PB2 för H1N1 så kan vi genom databasen hitta sekvensen som ser ut så här:

601 QQMRDVLGTFDTVQIIKLLP
621 FAAAPPEQSRMQFSSLTVNV
641 RGSGLRILVRGNSPVFNYNK

Som du kan se finns det ett ”E” i position 627 vilket är koden för glutaminsyra. Tack och lov är detta den mindre dödliga versionen, troligen är det därför inte så många dog av utbrottet av svininfluensan som hade en hel världs virologer vid strupen i några veckor innan man insåg att detta inte var den nya digerdöden.

Om vi gör om det till DNA-kod i stället för aminosyrakod så får vi följande:

621  F  A  A  A   P  P  E   Q  S  R
1861 tttgctgctg ctccaccaga acagagtagg

Nu syns det att vi har ”GAA” som kodar för ”E” (glutaminsyra). För att modifiera detta genom till att bli många gånger dödligare behöver vi bara byta ut sekvensen ”GAA” mot sekvensen ”AAA” eller ”AAG” som båda kodar för lysin.

Alltså den verkligt farliga varianten av H1N1 skulle kunna ha detta i sitt genom:

621  F  A  A  A   P  P  K   Q  S  R
1861 tttgctgctg ctccaccaaa acagagtagg

En enda symbol skiljer dessa två varianter åt från varandra. På datorspråk är det två bitars information i hela den genetiska sekvensen på 3.2 kB som vi har ändrat på.

Rent teoretiskt finns det ett antal välkända sätt man skulle kunna syntetisera denna ändring i ett laboratorium utrustat för mikrobiologisk forskning. Det går till och med att beställa sådana sekvenser från labb över Internet från ställen som exempelvis ”Mr. Gene” så egentligen behöver jag inte veta så mycket själv om hur det går till. Priset för detta arbete skulle gå på ca 8 000 SEK. Inte så värst farligt för att ta fram en sjukdom som potentiellt kunde döda en stor del av mänskligheten.

Notera att Mr. Gene och de flesta andra dock har procedurer som gör att man inte kan beställa vilka sekvenser som helst från dem. Men hur kan man veta att de inte missar något eller kollar alla möjliga varianter av detta. Hur kan man veta att de faktiskt skulle hitta denna variant av modifierad H1 gen?

Även så finns det också en annan teknik som kan användas där man låter mutationer ske riktat och där borde man relativt enkelt också kunna få fram denna förändring i ett någorlunda väl utrustat labb för mikrobiologi.

[Jag noterade just följande citat från artikeln: Neumann, G. et al Generation of influenza A viruses entirely from cloned cDNA. Proc. Natl Acad. Sci. USA 96, 9345-9350 (1999). Denna artikel berätta om hur man gör ett influensavirus].

Adapterbar influensa

Okay, innan vi sätter i halsen över detta lilla hack, låt oss se vad influensa kan åstadkomma på egen hand. Först och främst så är det en verkligt dödlig punch förpackad i en liten låda på 3.2 kbyte. Hur långt vi än har kommit i forskningen så är det inte mycket vi kan göra efter att en kropp blivit infekterad av det. Därifrån handlar det mest om kroppens eget immunsystem.  Kan influensa själv utföra denna genmanipulering?

Det korta svaret är ja, det kan det.

Faktum är att influensa har utvecklats för att tillåta sådana adaptioner snabbt och effektivt. Normalt när DNA kopieras finns det en felrättningsfunktion som kontrollerar det kopierade genomet så att det stämmer med originalet. Detta ger oss ett mycket lågt tal av felkopiering – dock inte helt noll, mutationer uppstår spontant ibland i alla organismer och kan ge oss allt från allvarliga sjukdomar till viss resistens mot malaria eller bara en annan ögonfärg.

Men influensavirus använder inte DNA. De använder RNA som är bara ena halvan av DNA. Därför saknar de denna felrättningsmekanism för att jämföra med och har en helt annan struktur för att kopiera sina sekvenser.

Det visar sig att influensavirus innanför själva skalet packar en proteinfabrik som är av en hög komplexitet och specialanpassad för RNA-kopiering. Det som är signifikant här är avsaknaden av felrättning i kopiorna vilket innebär att under vissa förhållanden kan antalet fel vara ganska stora. Det sker under normala förutsättningar ungefär ett misstag per 10 000 baspar som kopieras. Hur långt är vårat virusgenom? Ungefär 13 000 baspar. Därför har vi i snitt mer än ett fel per kopia av viruset rent statistiskt.

Då tar vi det igen. Därför har varje producerad viruspartikel i snitt mer än ett fel i sitt genom. En slumpmässig mutation.

En del av dessa lär inte påverka viruset särskilt mycket, en del kanske tom gör att det inte kan fungera och fortsätta infektera fler celler i kroppen men eftersom virus replikeras geometriskt i kroppen i astronomiska antal så kommer också tusentals mutationer provas varje timme i en infekterad kropp.

Chansen att det hack vi beskrev tidigare uppträder naturligt blir alltså ganska hög. Detta är troligen den största anledningen till att man var från officiellt håll så oroad över detta virus när det trots allt ganska snabbt visade sig att det inte var så farligt. Men om en enda viruspartikel lyckats mutera ett G till ett A och sedan spritt sig till en annan människa och så vidare då hade kanske vår värld sett totalt annorlunda ut idag.

Kanske vore det därför smart att försöka infektera sig med den variant av H1N1 som finns i dag. Det borde kunna ge en viss immunitet mot en muterad och mycket dödligare form av viruset. The Centre for Disease Control (CDC) i USA har fört följande statistik: 87 döda från 21 449 bekräftat smittade eller om man så vill en 0.4 % mortalitet hos viruset som det ser ut nu. Som kontrast kan nämnas att ”vanlig flunsa” har en mortalitet som ligger < 0.1 % här i västvärlden medan spanska flunsan hamnade runt 2.5 % dödlighet av alla som blev infekterade med den.

H5N1 å andra sidan har en mortalitet som är betydligt högre. Närmare 50 % men det sprider sig inte så lätt från människa till människa tack och lov. Genom att ådra sig H1N1 idag skulle immunförsvaret vara beredd och lättare kunna ta hand om en dödligare variant och därför har en sorts vaccination genomförts. Problemet är bara att om många infekteras då ökar ju även antalet mutationer och risken att en mycket dödlig variant uppträder kommer som ett brev på posten.

Det finns en liten intressant sak med dessa influensavirus som bygger lite på deras RNA-arkitektur och som kan vara intressant att känna till. Denna intressanta sak är att genomet ligger förpackat i viruset som 8 separata strängar av RNA i stället för en enda lång sträng som i många andra virus och i andra levande celler. Varför är detta viktigt?

Om man betraktar vad som sker när en person infekteras av två olika sorters influensa samtidigt så börjar bilden klarna. När detta sker invaderas förr eller senare samma celler av båda varianterna och eftersom virusen lagrar sina sekvenser i åtta olika strängar kan dessa mixas fritt inuti en cell som är infekterad. Så om du är oturlig nog att ådra dig två olika sorters influensa så kan en sådan mixning ske som producerar en hybrid form av viruset, en ny variant som kan ha helt andra egenskaper jämfört med de två virus som invaderade dig från början. RNA-bitarna är kopierade, mixade, förpackade i viruspartiklar som sedan släpps lös och försöker invadera fler celler i kroppen. Denna process är mycket elegant och tillåter att man slumpmässigt blandar genom mellan virus.

Detta kan ske i fåglar, grisar, människor och andra djur som får influensa. Blir man infekterad med 3 eller tom 4 varianter samtidigt kan mycket komplexa utbyten ske som ger upphov till typer som tidigare aldrig existerat och som immunförsvaret inte känns igen alls.

Detta är anledningen till att H1N1 kallas för ”triple-reassortant”: genom antingen en serie av dubbla infektioner eller möjligen en enstaka infektion av flera influensor i samma bärare har H1N1 skapats av en mix med RNA-bitar som har gett det egenskaper som att det lätt infekterar människor samtidigt som vårat immunförsvar inte känner igen det. Detta är den perfekta grogrunden för en pandemi. Hade den dessutom haft en hög mortalitet hade vi förmodligen varit i full panik nu.

Så genom att spara sitt genom som RNA, sakna felrättning vid kopieringen samt lagra sitt genom som 8 disparata enheter som lätt switchas fram och tillbaka har viruset skapat en adaptionsmekanism som gör att det är extremt svårt att ta kål på, nya varianter kommer dyka upp hela tiden som vårt immunförsvar inte känner till och förr eller senare kommer en mutation eller en sådan blandning ske mellan två eller flera influensor som leder till en mycket farlig variant.

Men det var inte denna gång som vi såg den varianten.